Jose Maria Sison om Kinas revisionistiska “Kommunistiska Parti”

Detta är ett utdrag från en intervju med Jose Maria Sison (JMS), som hölls den 24 april i år med anledning av Kinas Kommunistiska Partis hundraårsjubileum.

“9. Fråga: Hur förlöpte det revisionistiska sveket mot socialismens principer och den kapitalistiska restaureringen fram tills Kina blev imperialistiskt? Hur kan vi spåra detta från Deng Xiaoping, Jiang Zemin, Hu Jintao och Xi Jinping?

JMS: På grund av samarbetet mellan högeropportunister och centrister lyckades Deng Xiaoping och hans medhjälpare genomföra sin kontrarevolutionära kupp 1976. De tidigare motståndarna till Stora språnget enades mot vänstern och kulturrevolutionen. Kadrer lojala mot kulturrevolutionen arresterades och fängslades, alla som ansågs vara för kulturrevolutionen uteslöts från partiet, kulturrevolutionen förklarades vara en fullständig katastrof, kommunsystemet avvecklades, många landsbygds- och urbana industrier privatiserades, statliga banker öppnades för Kinas tidigare stora kompradorkapitalister, krigsobligationer som redan betalats tillbaka betalades ut igen, lagar antogs som tillät  amerikanska och andra imperialistiska investeringar och USA och Kina konspirerade för att utnyttja billig kinesisk arbetskraft. Sedan slutet av 1976, särskilt sedan den elfte KKP centralkommitténs tredje plenum 1978 genomförde Deng Xiaoping och hans medhjälpare en snabb och fullständiga restaurering av kapitalismen i Kina. Liu Shaoqi rehabiliterades 1980. Storborgerskapet frodades inom den statliga och privata sektorn. Och miljardärerna fick kontroll över partiet, staten och ekonomin. Kina och USA har blivit partner i genomförandet av en nyliberal globalisering sedan 1980-talet.

  1. Fråga: Vad kan vi säga särskiljer karaktären hos den kinesiska imperialismen från de traditionella imperialistiska länderna i väst? Vilka är de stora kinesiska företagen (statliga-privata) idag när det gäller industri, handel, banker och investeringar? (Digitaliserade betalningar [från QR-koder till ansiktsigenkänning], e-handel och nya satsningar inom digitalvaluta förekommer i Kina. Vilken roll kommer dessa nya innovationer att spela i den pågående kapitalackumulationen och kapitalismens kris?)

JMS: Den kinesiska imperialismens särdrag i förhållande till de traditionella imperialistiska länderna i väst består i att Kina har använt sin stora befolkning, den tidigare socialistiska ekonomins industriella grundval, kombinationen av statligt och privat monopolkapitalism, statlig planering och användning av statliga resurser och snabb överföring och utveckling av högteknologi för att påskynda tillväxten i ekonomin och av de militära styrkorna. Statliga och privata monopolföretag inom industri, handel, finans och investeringar samarbetar och samordnar sin verksamhet. Det finns statliga monopolföretag i alla större delar av Kinas ekonomi. Statmonopolföretagen har alltid varit associerade med privata monopolföretag och säljer till och med aktier till storkapitalister. Ta en titt på listan över de 500 största kinesiska privata företagen. Låt mig bara nämna de 10 med det största kapitalet: Huawei (elektronik), Pacific Construction Group, Amer International Group (metallurgi), Hengli Group (kemikalier), Country Garden Holdings (fastigheter), Evergrande Group (fastigheter), Legend Holdings Ltd (elektronik), Gome Holdings Group (detaljhandel), China Vanke Co Ltd (fastigheter) och Geely Holding Group (bilar). Huaweis kapital är 858 miljarder yuan eller 126 miljarder USD and Geelys är 330 miljarder yuan.

De tio största privata bankerna i Kina är: China Merchants Bank, Industrial and Commercial Bank of China, Bank of China, Agricultural Bank of China, China Construction Bank, Kina International Capital Corporation, Bank of Communications, Shanghai Pudong Development Bank, China CITIC Bank och China Minsheng Bank. Följande är de fem största privata försäkringsbolag: China Life Insurance Company, Ping An Insurance Group, China Pacific Insurance Group, People’s Insurance Company of China och New China Life Insurance.

  1. Fråga: Onlinekällor säger att begreppet 9-punktslinje [1] går tillbaka till Maos tid (eller till och med tidigare under Guomindang-eran), men det ledde inte till aggressiva anspråk på Västfilippinska havet (VFH) [2]. Vad är orsaken och din syn på detta? Nu när den kinesiska imperialistiska närvaron i VFH växer sig starkare, vad ska det filippinska folket och världen göra i detta avseende?

JMS: Guomindangregeringen slog fast en 9-punktslinje och gjorde anspråk på 90 procent av Sydkinesiska havet först 1947. Det fanns inget sådant anspråk på Maos tid. Det var först 2009 som Folkrepubliken Kina började använda 9-punktslinjen för att göra anspråk på Sydkinesiska havet i samband med sin tvist med Vietnam om Paracelöarna. Och sedan genomförde Kina sin aggression mot Filippinerna genom att lägga beslag på maritima inslag i den exklusiva ekonomiska zonen i territorialhavet i västra Filippinska havet för att skapa konstgjorda öar, som också fungerar som militärbaser. Det förstörde också den marina miljön och gjorde anspråk på de marina- och mineralresurserna kring dessa. Kina kränker Filippinernas suveränitet och maritima rättigheter i dess exklusiva ekonomiska zon och på den  utvidgade kontinentalsockeln i Västfilippinska havet, vilket garanteras av FN: s havsrättskonvention och sanktioneras av den permanenta skiljedomstolens dom år 2016, vilken gynnar Filippinerna och går mot Kinas grundlösa påståenden. Filippinerna och det filippinska folket måste försvara sin suveränitet och sina maritima rättigheter och tvinga Kina att inför FN och olika domstolar att lämna de ockuperade maritima funktionerna och betala hyra för ockupationen och ersättning för skador och förstörelse av marin miljö. Det filippinska folket måste mobilisera solidaritet och stöd från världens folk i denna fråga.

Läs vidare här https://www.bannedthought.net/Philippines/CPP/Sison/2021/Sison-OnTheCommunistPartyOfChina-2021-04-25.pdf

[1] Niopunktslinjen är en gräns på Sydkinesiska havet som avgränsar det område som Kina anser vara sitt eget. Enligt denna avgränsning hör 90 procent av Sydkinesiska havet till Kina. Se också karta på Wikipedia.

[2] Den filippinska benämningen på havet närmast väster om Filippinerna, en del av Sydkinesiska havet.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here