I stort sett hela borgerligheten driver på för mer resurser till polisen som ett sätt att möta en påstått ökad brottslighet. Det finns två stora problem med detta. För det det första så ökar inte brottsligheten nämnvärt och för det andra så minskar inte brottsligheten för att man ökar antalet poliser.
Ökar brottsligheten över huvud taget?
En genomgång av statistiken (2005-2015) som finns på Brottsförebyggande Rådets hemsida visar att anmälda brott inom flera olika kategorier har minskat mellan 2005 och 2015. Antalet anmälda brott per person i landet har ökat marginellt mellan 2005 och 2015 från ca 0,14 till 0,15. Vad gäller dödligt våld så den preliminära siffran för 2016 110 fall av dödligt våld. 2015 var motsvarande siffra 115 fall. 2007 var siffran 111 fall och därefter gick det ner och sedan upp från 2014. Det är sant att antalet skjutningar har ökat men det spelar mindre roll för den som dör och familjerna om man blir mördad med kniv eller pistol. Man frågar sig vad syftet är men den sanslösa hysterin kring brottsligheten. Kvällstidningar verkar inte ha så mycket annat att skriva om och Sverigedemokraterna gnuggar händerna.
Makthavarna skapar rädsla och batongvänstern hjälper till
Det är helt klart obehagligt när människor mördas i uppgörelser för pengar och makt och det är inte konstigt att det skapar rädsla. Men eftersom den bild som målas upp om en dramatiskt ökande brottslighet är falsk så är det främst makthavarna själva som skapar rädsla och hetsen i tidningarna blir som en slags psykologisk tortyr på hela befolkningen. De ”lösningar” som riksdagspartierna erbjuder är fler batonger. Vänsterpartisterna Staffan Norberg och Per Sundgren gick ut i Aftonbladet (1) efterlyste fler poliser och hårdare straff. Inte ord i deras artikel om fler jobb och mer resurser till skolorna för att minska kriminaliteten. Kommunistiska Partiets skrev på ledarsidan den 15 februari att ”Behöver polisen resurser så ska den få det.”(2). De efterlyser offentliga satsningar på arbete och offentlig service men säger sig vara helt säkra på att det inte biter på ”välorganiserade kriminella gäng” som tydligen ”växt till storföretag” (källa på det?).
Hur kan brottsligheten minskas?
Enligt UNICEF (3) så är Sverige ett av de länder där utvecklingen, vad gäller många ungdomars hälsa och situation, snabbt går åt fel håll. Eftersom ungdomar svarar för en oproportioneligt stor andel av många brottskategorier så bör ungdomar situation vara av speciellt intresse när man diskuterar brottslighet. Många ungdomsbrott begås på dagtid av ungdomar som är arbetslösa. Enligt forskaren Hans Grönkvist som har skrivit en avhandling om frågan så är ungdomsarbetslösheten en avgörande faktor för nivån på brottsligheten. Den senaste månaden var 130 300 ungdomar mellan 15-24 år arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten uppgick till 21,4 procent. Man behöver inte vara ett geni för att räkna ut att drivkraften för att begå brott av ekonomiska skäl minskar om man har en vettig inkomst. Arbete kräver dessutom rätt mycket tid så att det blir svårt att hinna med ”annat”. Eftersom dessa saker är så uppenbara att de egentligen inte behöver påtalas så frågar man sig varför det inte finns fler röster som kräver fler jobb till ungdomar. Är alla dessa ”brottsbekämpare” så förbannat opportunistiska att de egentligen struntar i brottsligheten och bara vill rida på den fascistiska vågen av hatpropaganda mot minoriteter (s.k. invandringskritik)?
Avskaffa arbetslösheten
Kapitalisterna och deras politiker har bestämt sig för att Sverige ska ha vad de kallar en ”jämviktsarbetslöshet” kring ca 7 procent. Bl.a. Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet (4) utgår från att detta är en rimlig nivå. Cirka 400 000 personer ska alltså tvingas ha en miserabel tillvaro bara för att det tjänar den härskande klassen. En hög arbetslöshet tuktar arbetskraften och håller nere lönerna. Därför är det ur arbetarklassens perspektiv självklart att kräva att arbetslösheten ska avskaffas. Det är ett sanslöst slöseri att låta folk gå sysslolösa med andra tvingas jobba halvt ihjäl sig så de blir sjuka. Regeringen har satt igång ett program med fantatistiska 5000 s.k. beredskapsarbeten. Det är ett skämt. Det måste skapas 400 000 nya arbeten. De cirka 300 000 arbeten de skurit bort från den offentliga sektorn sedan 1991 ska tillbaka och sedan får de vaska fram 100 000 till.
(1) http://www.aftonbladet.se/debatt/a/7aB1W/vi-i-vanstern-har-svikit-fororterna
(2) http://www.proletaren.se/ledare/skydd-landet
(3) UNICEF, Fairness for Children, 2016
(4) LO. Jämviktsarbetslöshet – vad, hur och varför? 2016
Fler vanliga jobbistället för fler poliser
