Bilden är från en ”Strike Back”-demo 2018.

Riksdagen (aka folkets sämsta företrädare) har sagt ja till regeringens förslag om nya anti-strejkregler. De nya reglerna börjar gälla den 1:a augusti 2019.

Reglerna är ändringar i den redan existerande anti-strejklagen ”Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL)”. De har bl.a. lagt till en ny paragraf i lagen, paragraf 41 d som lyder:

”41 d § En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en kollektivavtalsbunden arbetsgivare till stöd för krav i en fråga som är reglerad genom arbetsgivarens kollektivavtal
… En stridsåtgärd som strider mot första stycket är olovlig.”

Av paragraf 54 i samma lag framgår vad som händer om man bryter mot lagen. Man måste betala skadestånd.

” Skadestånd och andra påföljder
54 § Arbetsgivare, arbetstagare och organisation som bryter mot denna lag eller mot kollektivavtal skall ersätta uppkommen skada, om ej annat följer av vad nedan sägs.

Vad händer alltså om man deltar i en olovlig stridsåtgärd? Man får betala skadestånd. Hur mycket? Sopgubbarna dömdes 2017 till att betala mellan 2500 och 3500 kr. Men kapitalisternas organisation Biltrafikens Arbetsgivareförbund krävde hutlösa 557 920 kr i rättegångskostnader (deras advokatkostnader m.m.) som arbetarna krävdes på eftersom de förlorade målet. Mer normala rättegångskostnader är ca 100 000 kr per instans. Transport fick betala 278 963 kr av detta och var och en av arbetarna 5 693 kr. Så totalt ca 8-9000 kr per person. Hur utfallet kan komma att bli i framtiden i liknande processer är högst osäkert.

Respektera inte klasslagarna

I vilket fall är det är viktigt att vi inte respekterar klasslagarna och bryter mot dem och kämpar för att samla ihop pengar till de som döms. Ju fler som döms desto orimligare kommer lagen att framstå och det blir ett ytterliggare tryck för att få bort anti-strejkreglerna.

Och det är inte bara de nya anti-strejkreglerna som måste bort utan även de gamla i MBL som utöver nedanstående innehåller regler om avsked vid strejk och förbud mot solidaritetsåtgärder.

”Fredsplikt
41 § Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal får inte vidta eller delta i arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd, om avtalet har ingåtts av en organisation och denna organisation inte i behörig ordning har beslutat åtgärden …”