Om Polen

Karl Marx/Friedrich Engels 9 december 1847

[Tal av Karl Marx på den internationella kongressen i London den 29 november 1847, med anledning av den 17:e årsdagen av det polska upproret år 1830. ]

Förenandet och förbrödringen av nationerna är en fras, som alla partier för på läpparna idag, särskilt de borgerliga frihandelsmännen. Naturligtvis föreligger en bestämd sorts förbrödring mellan borgarklasserna i alla nationer. Det är förbrödringen av förtryckare gentemot de förtryckta, av exploatörerna gentemot de exploaterade. Alldeles som borgarklassen i ett land är förenat och förbrödrat mot proletariatet i det egna landet, trots konkurrensen och striderna mellan medlemmarna av bourgeoisen själva, är bourgeoisin i alla länder enat och förbrödrat mot proletariatet i alla länder, trots deras inbördes strider och konkurrensen på världsmarknaden. Om folket verkligen skall kunna förenas, måste de ha gemensamma intressen. Om deras intressen skall vara gemensamma, måste de nuvarande egendomsförhållandena avskaffas, emedan dessa egendomsförhållanden innebär några nationers exploatering av andra: att avskaffa de nuvarande egendomsförhållandena, det ligger endast i arbetarklassens intresse. Dessutom har den ensam medlen för detta. Proletariatets seger över bourgeoisin är samtidigt segern över de nationella och industriella konflikterna, vilka idag ställer de olika folken mot varandra som fiender. Proletariatets seger över bourgeoisin är därför samtidigt startsignalen för alla undertryckta nationer.

Det gamla Polen är emellertid förlorat, och vi skulle vara de sista att önska dess restauration. Men inte bara det gamla Polen är förlorat. Det gamla Tyskland, det gamla Frankrike, det gamla England, hela det gamla samhället är förlorat. Förlusten av det gamla samhället är emellertid ingen förlust för dem, som intet har att förlora i det gamla samhället, och i alla nuvarande länder är detta fallet för det stora flertalet. De har fastmer allt att vinna på undergången av det gamla samhället, vilken betingar bildningen av ett nytt, ej mer på klassmotsättning grundat samhälle.

Av alla länder är England det, där motsättningen mellan proletariat och bourgeoisi är som mest utvecklad. Segern för det engelska proletariatet över den engelska bourgeoisin är följaktligen avgörande för segern för de förtryckta mot deras förtryckare. Polen befrias således inte i Polen, utan i England. Ni chartister har alltså inte bara fromma önskningar att uttrycka beträffande nationernas befriande. Besegra era egna inhemska fiender, och ni kan sedan ha det stolta samvetet, att ha besegrat hela det gamla samhället.

[Tal av Friedrich Engels]

Tillåt mig, mina vänner, att idag för en gångs skull framträda i min egenskap av tysk. Vi tyska demokrater har nämligen ett särskilt intresse av Polens befrielse. Det var tyska furstar, som drog stora fördelar av Polens delning och det är tyska soldater, som alltjämt undertrycker Galizien och Posen. På oss tyskar, på oss tyska demokrater framförallt måste det ligga, att tvätta bort dessa fläckar från vår nation. En nation kan inte bli fri och samtidigt fortsätta undertrycka andra nationer. Tysklands befrielse kan följaktligen inte förverkligas, förrän Polens befrielse från det tyska förtrycket kommer till stånd. Och därom har Polen och Tyskland ett gemensamt intresse, och av den orsaken, kan polska och tyska demokrater gemensamt arbeta för befrielsen av båda nationerna. – Jag är också av den åsikten, att den första avgörande striden, där följden blir segern för demokratin och befrielsen av alla europeiska länder, kommer att utgå från de engelska chartisterna. Jag har vistats i England ett par år nu och under denna tid öppet anknutit mig till chartiströrelsen. De engelska chartisterna kommer att bli de första som reser sig, för det är just i England som kampen mellan bourgeoisi och proletariat är som häftigast. Och varför är den häftigast där? Därför att i England, genom den moderna industrin, genom att maskineriet i klassen av proletärer sammanfört alla förtryckta klasser i en enda stor klass med gemensamma intressen; därigenom att på den motsatta sidan alla klasser av förtryckare likaledes förenats i en enda klass, bourgeoisin. Så är kampen förenklad, och så blir den möjlig att avgöra i en sista strid. Är det inte så? Aristokratin har ingen makt mer i England; bourgeoisin härskar ensam och har tagit aristokratin i släptåg. Mot bourgeoisin står dock hela den stora massan av folket, förenade likt en fruktansvärd Phalanx, vars seger över de härskande kapitalisterna nalkas närmare och närmare. Och detta avlägsnande av motsatta intressen, som förr delade in de olika grupperna av arbetare, denna nivellering av livsläget för alla arbetare har du maskineriet att tacka. Utan maskineriet ingen chartism, och ehuru maskineriet försämrar ditt läge momentant, så är det likväl maskineriet som gör vår seger möjlig. Men inte bara i England, i alla andra länder har det haft denna verkan på arbetarna. I Belgien, i Amerika, i Frankrike, i Tyskland har det utjämnat läget för alla arbetare och utjämnar det dagligen mer och mer; i alla dessa länder har arbetarna nu samma intresse, nämligen att störta klassen, som förtrycker dem, bourgeoisin. Denna nivellering av livsläget, denna identifikation med arbetarnas partiintressen i alla nationer är resultatet av maskineriet, och följaktligen kvarstår maskineriet som ett oerhört historiskt framåtskridande. Vad följer av detta för oss? Eftersom arbetarnas läge i alla länder är detsamma, emedan deras intressen är detsamma, deras fiende är densamma, så måste de också kämpa tillsammans, därför måste de motsätta sig bourgeoisins förbrödring i alla länder med en arbetarnas förbrödring i alla länder.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Kontakt

Kontakta föreningen: Kommunisten@riseup.net