Bör man använda begreppet “stalinism”?

Någon gång hör man kamrater som använder begreppet “stalinism”. Men bör man erkänna begreppet “stalinism” eller bör man förkasta det?

“Alla” känner till att begreppet “stalinism” är ett begrepp som trotskister ofta använder mot en del politiska moståndare. Trotskij själv började använda begreppet i början av 30-talet, kanske ännu tidigare. Trotskisterna använder begreppet bl.a. för att peka ut vad de anser är Stalins fel och brister. Eftersom vi kommunister (MLM) också anser att Stalin hade en del fel i tillämpningen av marxismen så kanske vi också borde acceptera begreppet? Svaret på detta är självklart nej eftersom trotskisterna har en helt annan utgångspunkt (borgerligt revisionistisk) och därför har en väsenskild kritik, t.ex. ansåg de att det var omöjligt att överhuvudtaget bygga socialism i Sovjetunionen.

Trotskij: “De förkunnade möjligheten av att bygga upp ett isolerat och obundet socialistiskt samhälle i Sovjetunionen. Världsrevolutionen blev för dem, inte ett oundgängligt villkor för seger, utan endast en fördelaktig tillfällighet.”

Vem var Trotskij?

Trotskij (1879-1940) ledde en antileninistisk fraktion i den ryska revolutionära rörelsen och urartade senare och anslöt sig till en grupp kontrarevolutionärer. SUKP(b):s Centralkommitté uteslöt honom ur partiet år 1927. Han landsförvisades 1929 och berövades sitt medborgarskap 1932.

12 KOMMENTARER

  1. Tycker denna kritik av Trotskij är lite teoretiskt undermålig. Det Lenin beskrev som borgerligt revisionism var “trade unionismen”, dem som avsade sig den revolutionära politiken och maktövertagandet för den “gråa vardagskampens frammarsch”, dem som ville göra partiet till en rå arbetarorganisation istället för ett “tribun för hela proletariatet”. Detta var aldrig vad Trotskij argumenterade för innan, under eller efter Oktober Revolutionen. Känns lite som att författaren bara slänger sig med ord som låter negativt…

    • Lenin uttryckte sin sin på revisionismen så här:

      “Men när marxismen hade trängt undan alla mer eller mindre helgjutna fientliga läror, började de tendenser som hade kommit till uttryck i dessa läror att söka sig andra vägar. Kampens former och motiv förändrades, men kampen själv fortsatte. Och det andra halvseklet av marxismens existens (från 1890-talet räknat) inleddes med en kamp, som fördes av en mot marxismen fientlig strömning inom marxismen.

      Denna strömning fick sitt namn efter den f d ortodoxe marxisten Bernstein, som gjorde mest väsen av sig och gav det mest helgjutna uttrycket åt strävan att korrigera Marx, att revidera Marx – åt revisionismen.
      ….
      Vilken klassbetydelse dylika ”korrigeringar” av Marx i verkligheten hade behöver inte sägas, saken är självklar.”

      Läs mer här: http://kommunisten.nu/?p=7954

          • skippa citaten. jag vill läsa kritik inte en massa citat av random gubbar om andra random gubbar

            • Revisionismen kan beskrivas som en ideologisk idéströmning (både Bernstein var delar Trotskij var delar av denna vid olika tidpunkter). Poängen med citatet är ju att bemöta påståendet att det “Lenin beskrev som borgerlig revisionism var ´trade unionismen´”. Om man diskuterar vad Lenin “beskrev” eller inte “beskrev” så är det rätt bra med citat. För övrigt är det extremt ytligt att hänga upp sig på “gubbar”. Om man inte bryr som om innehållet så kan man vara med i vilken rörelse som helst. Det är nödvändigt att använda citat eftersom det är lättare för läsaren att bedöma tyngden i argumenten. T.ex. nedan är ett citat av Zinoviev som vid tillfället var ordförande för Komintern och som alltså representerade hela Komintern med anslutna partier över hela världen.

              “The Revision of Leninism under the Flag of Lenin

              The last attack of Comrade Trotsky (the “Lessons of October”) is nothing else than a fairly open attempt to revise—or even directly to liquidate—the foundation of Leninism. It will only require a short time and this will be plain to the whole of our Party and to the whole International. The “novelty” in this attempt consists in the fact that, out of “strategical” considerations, it is attempted to carry out this revision in the name of Lenin.

              We experienced something similar at the beginning of the campaign of Bernstein and his followers, when they began the “revision” of the foundation of Marxism. The ideas of Marx were already so generally recognised in the international labour movement, that even their revision, at least at the beginning, had to be undertaken in the name of Marx. A quarter of a century was necessary before the revisionists could finally throw aside their mask and openly pronounce that, in the field of theory, they had entirely broken away from Marx. This took place in a most open manner, in literature, only in the year 1924 in the recently published collection of articles devoted to the 70th birthday of Kautsky.”
              https://www.marxists.org/archive/zinoviev/works/1925/05/trotskyism.htm

              Vad är trotskismens väsen? Trotskismens väsen är främst förnekandet av möjligheten att bygga socialismen i Sovjetunionen. Det innebar att man skulle lagt ner kampen och “gett bort” landet till borgarklassen. Denna linje försökte Trotskij beskriva som en linje för världsrevolution men innebar något helt annat.

              Trotskismen förnekar möjligheten att dra med den stora massan av bönder i det socialistiska uppbyggnadsarbetet. Vad skulle det inneburit i Sovjetunionen? Att arbetarklassen inte kunde ha lett bönderna för att göra kollektiv av individuella gårdar dvs. att privategendomen skulle bestått och kommunismen bli omöjlig etc.

              Till trotskismens väsen tillhör även förnekande av disciplin i ett kommunistiskt parti och erkännande av frihet för fraktioner i partiet. Enligt trotskismen så ska partiet inte vara ett enhetligt parti utan en samling av grupper och fraktioner, var och en med sitt eget centrum, dess egen disciplin, egen press och så vidare. Vad innebär detta? Det innebär i förlängningen att det måste vara frihet för politiska partier i ett land. Vilket i vår tid innebär fritt spelrum för borgarklassen och att socialismen (proletariatets diktatur) blir omöjlig.

              • Vad är trotskismens väsen? Trotskismens väsen är främst förnekandet av möjligheten att bygga socialismen i Sovjetunionen. Det innebar att man skulle lagt ner kampen och “gett bort” landet till borgarklassen. Denna linje försökte Trotskij beskriva som en linje för världsrevolution men innebar något helt annat.

                Meh, Sovjetunionen blev ju inte heller socialistiskt, så han hade ju faktiskt rätt – oavsett vad Stalin skrev (alltså att man hade uppnått det lägsta stadiet av kommunismen). Vad menar du med att man skulle ha gett bort landet till borgarklassen? Det är jag inte bekant med. Var det inte så att man bekämpade imperialistmakternas arméer gång på gång (och slog ner borgerliga uppror/element)? Sedan så sa han aldrig att man skulle ge bort makten till borgarklassen eller så, bara för att han snackade om den permanenta revolutionen. Visst skulle man påbörja byggandet att socialismen på hemmaplan. Det är fullt möjligt (hör till det normala) att arbetarklassen griper makten i ett eller några fåtal länder och påbörjar sitt bygge av socialismen, MEN, socialismen kan inte fullbordas i ett eller ett fåtal länder. Det krävs en världsrevolution (betyder inte att alla länder behöver “göra” en revolution samtidigt, dock). Sluta förvräng marxismen.

                Trotskismen förnekar möjligheten att dra med den stora massan av bönder i det socialistiska uppbyggnadsarbetet. Vad skulle det inneburit i Sovjetunionen? Att arbetarklassen inte kunde ha lett bönderna för att göra kollektiv av individuella gårdar dvs. att privategendomen skulle bestått och kommunismen bli omöjlig etc.

                Källa; jag vill se vad du har läst för att få ett hum om varför du tänker/tror såhär.

                Till trotskismens väsen tillhör även förnekande av disciplin i ett kommunistiskt parti och erkännande av frihet för fraktioner i partiet. Enligt trotskismen så ska partiet inte vara ett enhetligt parti utan en samling av grupper och fraktioner, var och en med sitt eget centrum, dess egen disciplin, egen press och så vidare. Vad innebär detta? Det innebär i förlängningen att det måste vara frihet för politiska partier i ett land. Vilket i vår tid innebär fritt spelrum för borgarklassen och att socialismen (proletariatets diktatur) blir omöjlig.

                En samling av grupper och fraktioner (…)? Vad får du det ifrån? Tror du verkligen att någon trotskist vill ha ett kaos-parti eller? Dess väsen? Grundar du det på vänsteroppositionen eller någon dum grupp i Fjärde Internationalen?

                • BONDEFRÅGAN

                  Här är ett exempel från 1922 på hur Trotskij förespråkar en antagonistisk linje i förhållande till bönderna:
                  https://www.marxists.org/archive/trotsky/1907/1905/pre.htm
                  “It was precisely in the interval between January 9 and the October strike of 1905 that those views which came to be called the theory of “permanent revolution” were formed in the author’s mind. This rather high-flown expression defines the thought that the Russian revolution, although directly concerned with bourgeois aims, could not stop short at those aims; the revolution could not solve its immediate, bourgeois tasks except by putting the proletariat into power. And the proletariat, once having power in its hands, would not be able to remain confined within the bourgeois framework of the revolution. On the contrary, precisely in order to guarantee its victory, the proletarian vanguard in the very earliest stages of its rule would have to make extremely deep inroads not only into feudal but also into bourgeois property relations. While doing so it would enter into hostile conflict, not only with all those bourgeois groups which had supported it during the first stages of its revolutionary struggle, but also with the broad masses of the peasantry, with whose collaboration it – the proletariat – had come into power.

                  The contradictions between a workers’ government and an overwhelming majority of peasants in a backward country could be resolved only on an international scale, in the arena of a world proletarian revolution.”

                  SOCIALISM I ETT LAND

                  Lenin förstod att det är möjligt till skillnad från Trotskij. “Olikmässig ekonomisk och politisk utveckling är en ovillkorlig lag för kapitalismen. Härav följer, att socialismen till en början kan segra i några få eller rentav i ett enda, enskilt kapitalistiskt land.” https://www.marxists.org/svenska/lenin/1915/08/23.htm

                  Trotskijs inställning framgår ju klart ovan huvudtexten. Det går liksom inte att bygga upp socialismen med ledare som förkunnar att det inte går. Vilken klass tjänar på att det sprids misstro om möjligheten till socialism i enskilda länder?

                  SOCIALISM I SOVJETUNIONEN?

                  “I Ryssland upplever vi (tredje året efter kapitalismens störtande) de första stegen i övergången från kapitalism till socialism eller till kommunismens lägsta stadium. Klasserna finns kvar och kommer att finnas kvar i åratal och överallt efter proletariatets erövring av makten.”
                  https://www.marxists.org/svenska/lenin/1920/05.htm

                  Det finns flera aspekter av socialismen.
                  1. Den ekonomiska aspekten. Produktionsmedlen ägs av den proletära staten. Ekonomin är planerad.
                  2. Den politiska aspekten. Proletariatet har verklig politisk makt.
                  3. Den ideologiska aspekten. Den dominerande linjen i kommunistpartiet är marxistisk och inte borgerligt revisionistisk och tjänar därmed till att minska skillnaderna och minska privat ägande osv vilket innebär riktningen i samhället går mot kommunismen (ett klasslöst samhälle).

                  Utifrån dessa kriterier har du fel. Sovjetunionen var med sina brister socialistiskt fram till 1956.

                  TROTSKISMEN OCH FRAKTIONER?

                  “Själva det faktum att en sådan resolution var nödvändig visar att fraktioner var en berättigad del av partiets liv under den föregående perioden – det vill säga under de 17 år då bolsjevismen uppstod, växte, blev stark och kom till makten. Och det återspeglade sig i praktiken. … Vi behöver bara gå igenom det franska Socialistpartiets senaste erfarenheter för att inse just varför partiet inte bara kan vara summan av sina fraktioner. Ett parti kan tolerera de fraktioner som inte
                  strävar efter mål som är motsatta partiets egna. ” http://www.marxistarkiv.se/klassiker/trotskij/1935/Fraktioner_och_Fjarde_internationalen.pdf

Lämna ett svar till Redaktionen Avbryt svar

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Kontakt

Kontakta föreningen: Kommunisten@riseup.net