Vänsterpartiet vill prata ideologi och dra in folk i utarbetandet av ett nytt partiprogram. Som en del av detta har de ordnat en serie möten och en debatt på Socialistiskt forum med titeln ”Ett starkt case för socialismen”. Men har Vänsterpartiet något med socialism att göra? Vad säger deras ledare egentligen om socialismen och vad står i det nya programutkastet?  En sosse i panelen satte oväntat huvudet på spiken.

På debattmötet på ABF deltog V-ledarna Hanna Cederin, Aron Etzler och socialdemokraten Marika Lindgren Åsbrink samt liberalen Mattias Svensson. Moderatorn inledde mötet med att berätta att man idag skulle debattera V och partiets förhållande till socialismen.

Kapitalismen är inte så dålig trots allt

Hanna Cederin började uppläsningen av sitt tal med ett starkt försvar för kapitalismen. Enligt Hanna Cederin så har mänskligheten ”som art” aldrig levt så bra som nu. Vi behöver inte be om lov för att få gifta oss och vi kan ”handla koriander till ett rimligt pris” och man kan ”facetajma” med sin systerdotter. ”Kapitalismen har sett till att fler och fler av oss kan ta sovmorgon”. Man ”slipper gå upp i gryningen”. Verkligen? Kapitalismen har enligt Cederin sett till att det blir ”mer inkomster till staten” och ”klassamarbete”. Detta är en ”deal mellan mig och systemet”. ”Detta är det hittills bästa samhälle vi har haft”, ”inte ständiga krig” (sic!). Det är ofta ”win-win i kapitalismen” berättade hon. ”Varför skulle vi nöja oss med kapitalismen, kapitalismen saknar (ju) moral”. De kan ”offra en samarbetspartner för profitmaximering”. Hon avslutade med kapitalismen trots allt har spelat ut sin roll eftersom ojämliheten ökar osv. Men vems perspektiv har hon när hon säger allt detta? Är det inte den nöjda, mätta och välbetalda småborgarens eller borgarens perspektiv? Skulle en timanställd arbetare med andrahandhyreskontrakt beskriva verkligheten på detta sätt? Hur kommer man fram till att kapitalismen inte innebär ”ständiga krig”? Imperialismen innebär krig. Det har inte gått en dag, inte en minut utan krig runt om i världen sedan imperialismen uppstod i början av 1900-talet.

Med V:s nya program så ska ”folket frigöra sig från kapitalets goda vilja och stora rikedomar kan riktas om till hela samhället”. Kapitalismen har enligt Cederin ”två kriser, ojämlikhetskrisen och klimatkrisen”. ”Vem hade för 100 år sedan trott att det skulle finnas förskolor med pedagoger och vällagad mat?”.  Cederin menar att ”politiska rörelser kan förändra och (att) det kan gå snabbt”. Cederin vill ha en ”Fördjupad demokrati som kan utveckla samhället”. Kapitalismen är en ”tråkig deal” och ”V ska fördjupa demokratin genom gemensamt ägande”.

Aron Eztler vill ha socialism men inte förstatliga ”Spotify och Ikea”

Aron Eztler inledde med att lovorda brittiska Labours manifest som en artist tydligen hade hylllat och Ariana Grande har dessutom ”kramat Bernie Sanders”. Detta är ett tecken i tiden menade han eftersom 49 procent av ungdomarna (i USA?) kallar sig socialister enligt Etzler. Han nämnde egentligen ingenting om vad V vill utan bara hur han såg på läget, varför folk blir fascister, S utveckling osv. ”Vill man ha ett system med andra drivkrafter, en annan inriktning, rädda klimatet, bostäder till sina barn, behålla Arbetsförmedlingen, stoppa ISIS och nazismen, få en riktig jämlikhet och ett mer mänskligt samhälle” så ska man ”bli socialist” enligt Etzler. Lite senare gjorde han klart att hans syn på socialismen inte innefattar att förstatliga ”Ikea och Spotify”. Monopolföretag ska tydligen finnas kvar och profitera på folket i Etzlers ”socialism”.

Sossen Marika Lindgren Åsbrink satte huvudet på spiken

Åsbrink såg det som ”en ära” att få kommentera ett ”annat partis partiprogram”. Hon tyckte att programförslaget var ”lättförståeligt i en samtida kontext”. Men hon övergick snabbt till kritiken. Det är ”oklart vad är socialismen är” i utkastet till partiprogram. Är socialismen ”mer fördelning” eller ”rättvisare fördelning” eller vad är det för något undrade hon. Ägandefrågan är ”oklart utskriven”. Skulle ni vilja se se lite mer ”arbetarägda företag” eller ”samhälleligt ägande”? Hon ”saknade detta i debatten”, en ”vision om hur ekonomin ska se ut”. ”Det handlar om en maktkamp” och att det ”behövs ett alternativ som skrämmer”. Hon sa att det lyckades man med genom det socialistiska blocket, man skapade ett annat system. ”Jag säger inte vi ska bli kommunister” men vi kunde få ”kapitalisterna till förhandlingsbordet”. Hon saknade ”ekonomiska resonemang, saknar historiematerialismen, utvecklingen drivs fram av materiella förhållanden”.

Åsbrink har helt rätt. Det var den ryska revolutionen 1917 som satte i skräck i kapitalisterna och t.ex. fick dem acceptera allmän rösträtt och Socialdemokraternas reformer under 1900-talet skulle aldrig kunnat genomföras om det inte vore för det ”kommunistiska hotet” som drev ”kapitalisterna till förhandlingsbordet” . V:s avståndstagande från kommunismen är i praktiken ett avståndstagande från huvudkraften bakom alla väsentliga sociala förbättringar de senaste 100 åren.

Den som är intresserad av några som helst förbättringar inom kapitalismen måste se till att bygga upp ett ”hot” som kan förmå kapitalistklassen att göra eftergifter. Vänsterpartiets ”klassamarbetspolitik” (Cederins ord) är helt kontrapoduktiv. Det går inte att åstadkomma några förbättringar alls med den politiska linje som partiet har. I ett område i Stockholm där en stor del av befolkningen röstar på dem sysselsätter de sig med att dela ut soppa ”innan barnbidraget kommer”. Någon mobilisering för att få fart på klasskampen syns så klart inte till. Partiet försöker minska ”polariseringen” (Cederins ord), dvs bromsa klasskampen och fungerar i största allmänhet som ett hinder i kampen mot kapitalistklassen.

Därefter fick liberalen Mattias Svensson komma till tals. ”Det är jag som är liberalismens kris” sa han och det var nästan enda han sa som det är värt att återge. Han sa även att: ”Det syns i det nya programutkastet att ni inte ser marxismen som det tindrande ljuset och sanningen, utan ett perspektiv av många”.

Hanna Cederin fick försvara sig mot Åsbrinks angrepp och hon sa att det är meningen att det ”inte ska vara helt klart vad vi menar” men det finns vissa delar där kritiken är berättigad ”där vår teori är mindre utvecklad”. En ”jätteviktig del är att demokrati är oförsägbart”. ”Vi ska lämna över (socialismen) till fantasin och principerna” och hon försökte i detta stödja sig på att Marx skulle sagt något liknande.

Marx ansåg att man inte skulle i förväg i detalj skulle fantisera ut ett samhälle men vad det gäller produktionsmedlen var Marx mycket tydlig redan 1848 i manifestet:
”Proletariatet kommer att begagna sin politiska makt till att så småningom fråntaga bourgeoisin allt kapital och centralisera alla produktionsinstrument i statens d.v.s. i det som härskande klass organiserade proletariatets händer samt fortast möjligt öka mängden av produktionskrafter.”. Cederins försök att stödja sig på Marx när det gäller frågan om varför deras uppfattning om vad socialism är inte uttrycks klart i programutkastet bygger antingen på okunnighet eller så är det ett slugt sätt att försöka lura publiken. Cederin vill ”ta tillbaka” socialismen ”från skäggen” (sic) och hon tycker att det är ”banalt att det (socialismen) bara handlar om ägande”. Det viktigaste för V är att ”vi ska förändra och demokratisera” och knyta an till ”vardagliga scenarier, idrottsrörelsen …”.  Men Cederin ”menar inte att det handlar om att sänka ribban”. Inte?

Därefter fick Etzler tala ur skägget. ”Det finns inte en person i V eller S som anser att en enpartistat med statliga jordbrukskollektiv är kärnan i framtidsvisionen”. ”Man kan inte göra en fullständig plan och försöka trycka igenom den” sa han. Men käre Etzler det var väl inte det som var frågan. Åsbrink undrade bara vad ni anser att socialismen är för något. En ”socialism” utan socialisering av storföretagen är inte det en lite märklig ”socialism”?

Hanna Cederin kom till tals igen och hennes linje verkar vara någon slags klassamarbetslinje på anabola. ”Det känns inte bra att hota när hoten haglar, det är inte bra, tror inte folk hittar sin kraft i hat, den konfrontation vi behöver måste ligga tryggt i en diskussion om konstruktiv förändring, vi ska inte spä på polarisering och splittring gentemot företagare, snarare ska vi peka på vad vi har gemensamt generellt och i demokratin, stegvis och i mildare ton”.

Esther Bergerud 1970

Som Esther Bergerud skulle ha sagt: ”Vänsterpartiet är kapitalistklassens vakthund”

Den norske kommunisten Esther Bergerud beskrev problemet med reformistiska partier av vänsterpartityp på följande sätt:

”Ord som utbytting, klassekamp og proletar er visst blitt gammeldagse. Eller er de ikke det? Søkes de bevisst holdt borte for at folk skal holde seg i ro, være passive og finne seg i alt? I stedet for å streike, kjempe og gjøre opprør? En god vakthund er gull verd for sin eier. Den holder uvedkommende borte. For kapitalistene er arbeideren en slik «uvedkommende» som må holdes unna. Til det bruk har kapitalistene flere gode vakthunder. De har forskjellig navn. De heter reformisme, sosialdemokratisme, revisjonisme, opportunisme o.s.v. For å komme fram til hovedmotstanderen må en først kvitte seg med vakthundene.”

Summa summarum: Vänsterpartiet har absolut ingenting med socialism att göra

Enligt Vänsterpartiets utkast till nytt partiprogram så är ”Vänsterpartiet är ett socialistiskt parti och kämpar för ett socialistiskt samhälle.”. Kombinationen av denna skrivning och Cederins (ordförande i programkommissionen) och Eztlers inställning blir ett sanslöst hyckleri. Vänsterpartiet ”kämpar” inte för någon socialism överhuvudtaget och deras ledande företrädare tar avstånd från själva tanken på att ”fråntaga bourgeoisin allt kapital och centralisera alla produktionsinstrument”, dvs den fråga som socialismen, på ett ellar annat sätt alltid handlat om, för både reformister och revolutionärer i hela världen. Utkastet till partiprogram: ”Samtidigt är socialismen ett sätt att organisera samhällslivet så att makten över ekonomin är jämlikt fördelad och demokratiskt styrd”. Kom ihåg då att det alltså inte innefattar IKEA och inte jordbruket (Etzler). För det är tydligen något fult med kollektiv i den moderna partistiska hjärnan.

Historien har dessutom visat att det endast är genom en väpnad revolution som socialismen kan införas eftersom kapitalistklassen självklart inte släpper ifrån sig ”sin” egendom frivilligt. Så sent som 1987 lät det så här:

”… är ett marxistiskt parti. Det bygger på den revolutionära teori som grundlades och formades av Karl Marx och Friedrich Engels. … Övergång till socialism fordrar en revolutionär omvälvning av de rådande maktförhållandena mellan klasserna i samhället.”

Denna strid kräver naturligtvis en hårt driven polarisering och en linje för klasskamp på alla fronter, dvs. en politisk linje som är så långt ifrån Cederins linje man kan komma med hennes ovilja till ”splittring gentemot företagare”.

Alla som ser behovet av ett ökat motstånd mot kapitalistklassen måste ta avstånd från Vänsterpartiet och fördöma dess genomruttna klassamarbetspolitik. Vi uppmanar Vänsterpartiets medlemmar att gå ur partiet och ta kontakt med Kommunistiska Föreningen.