Komintern om förändringsarbete och arbetarlivets konkreta frågor

Komintern antog 1921 dokumentet: ”Riktlinjer för de kommunistiska Riktlinjer för de kommunistiska partiernas uppbyggande och organisationsarbete. Dokumentet inleds med att förklara att organisationen måste vara ”anpassad efter verksamhetens betingelser och syfte”. Det fanns alltså ingen exakt mall för hur alla partier skulle se ut. Detta betonas särskilt i det första stycket:

”Det ges ingen absolut riktig och oföränderlig organisationsform för de kommunistiska partierna. Förutsättningarna för proletariatets klasskamp äro underkastade förändringar i en ständig förvandlingsprocess och i anslutning till dessa förändringar bör också organisationen för proletariatets avantgarde oavbrutet söka ändamålsenliga former. Varje enskilt lands historiskt bestämda egenart fordrar likaledes särskilda anpassningsformer i de enskilda partiernas organisation.”

Men:

”Denna skillnad har emellertid bestämda gränser. Den trots alla egenarter existerande likheten i betingelserna för proletariatets klasskamp i de olika länderna och i de olika skedena av proletariatets revolution är av grundläggande betydelse för den internationella kommunistiska rörelsen. Denna likhet utgör den gemensamma grundvalen för de kommunistiska partiernas organisation i alla länder.”

Det väsentliga för Komintern var att kommunisterna skulle bygga en organisation, som möjliggjorde och tryggade den proletära revolutionens seger över de härskande klasserna. Ledandet av den revolutionära klasskampen förutsatte ”största möjliga slagkraft med största anpassningsförmåga till de växlande kampbetingelserna. En framgångsrik ledning förutsätter dessutom ovillkorligen den intimaste förbindelse med de proletära massorna.”

Två avgörande frågor alltså:
1. Anpassningsförmåga till de rådande betingelserna.
2. Förbindelser med massorna.

Betänk vad nummer 1 kräver. En första förutsättning för att nummer 1 ska fungera är ju att det överhuvudtaget finns en analys av de konkreta betingelserna, dvs ett dokument i vilket en analys har gjorts gällande en specifik fråga. Om ingen har anstängt sig för att göra detta så blir det riktig anpassning utan man får förlita sig på gamla ”mallar”.

När det gäller nr 2 så måste kommunisterna enligt Komintern: ”deltaga i arbetarklassens alla elementära strider och aktioner och leda arbetarnas angelägenheter i alla konflikter mellan dem och kapitalisterna angående arbetsdagen, arbetslönen, arbetsvillkor o. s. v.”. Kommunisterna måste också:

”intensivt sysselsätta sig med arbetarlivets konkreta frågor, de måste hjälpa arbetarna att utreda dessa frågor, rikta deras uppmärksamhet på de viktigaste missförhållandena, hjälpa till att noggrant och praktiskt formulera deras krav till kapitalisterna, söka utveckla solidaritets-medvetandet hos arbetarna, väcka medvetandet om deras gemensamma intressen och om den gemensamma saken för landets alla arbetare som en enhetlig arbetarklass, som bildar en del av proletariatets världsarmé. …

Blott genom detta dagliga, obetingat nödvändiga detaljarbete, genom ständigt uppoffrande deltagande i proletariatets alla strider kan det ’Kommunistiska Partiet’ utveckla sig till kommunistiskt parti.”

Den som vill bidra till kampen bör fundera över i vilken utsträckning hen dagligen och intensivt sysselsätter sig med arbetarlivets konkreta frågor. En ”kommunist” som tycker sig ”stå över” detta är ju ingen riktig kommunist enligt Komintern.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Kontakt

Kontakta föreningen: Kommunisten@riseup.net