Bristerna i Sveriges coronahantering är verkligen ingen nyhet

Coronakommissionen har nyligen lämnat en rapport och kritiserar Sveriges coronahantering på flera punkter. Kommissionen skriver: “Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet. De inledande skyddsåtgärderna var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen i landet”.

Kommissionen skriver också att Sverige inte var tillräckligt väl rustat inför pandemin och att
den svenska pandemiberedskapen var “undermålig”. Rapporten riktar vidare mycket hård
kritik mot att masstestningen kom igång senare i Sverige än i andra länder. Kommissionen
anser att det var ett “haveri” att den storskaliga provtagningen inleddes först efter att den
första vågen var över. Under våren och sommaren 2020 fördes en debatt mellan regeringen,
regionpolitiker och Folkhälsomyndigheten om vems felet var att testningen kom igång sent.
Kommissionen påpekar dessutom att Sveriges smittskydd var och är decentraliserat och
fragmenterat på ett sätt som gör det oklart vem som bär ansvaret för helheten när en allvarlig infektionssjukdom drabbar landet.

Redan den 7 april 2020 tog Kommunistiska Föreningen ett uttalande – som angrep de brister, som coronakommissionen omtalar mer än ett år senare.

“Arbetarklassen i Sverige drabbas nu hårt av sjukdom, ekonomisk nedgång och arbetslöshet.
Corona-pandemin har utlöst en djup kris i det kapitalistiska systemet. Det är de fattigaste i
Sverige som drabbas hårdast både av sjukdomen och dess ekonomiska konsekvenser. I
Stockholm kommer en stor del av dödsoffren från Järva-området. Fattiga och nyanlända lever trångt i miljonområdena och i bostadsbaracker och är därmed extra utsatta för smitta.
Den svenska regeringen har i inledningen agerat mycket kraftlöst mot coronaepidemin.
Istället för att värna folkhälsan har man spelat ner riskerna med pandemin och slagit vakt om
storbolagens tillgång på arbetskraft, de öppna gränserna och rika människors rätt att ha
fjällsemestrar och afterski.

Arbetarklassen kan inte “jobba hemma” utan förväntas ta sig till arbetet i överfylld
kollektivtrafik. Sjukvårdsarbetare tvingas arbeta med smittade utan riktig sjukvårdsutrustning
och dödstalen bland sjukvårdpersonal i Italien är höga.

De allra fattigaste delarna i arbetarklassen, “gig-arbetare”, tillfälligt anställda och vikarier
ställs nu utan försörjning i en förfärande takt, och de flesta av dem saknar ekonomiska
skyddsnät. Arbetslösheten i industrin är på väg att skjuta i höjden på grund av att de globala
leveranskedjorna har kollapsat.

Sveriges beredskap är dålig. Sedan EU-inträdet har all civil beredskap rustats ner och det är
nu en stor brist på skyddsutrustning, handdesinfektion, och andra livsnödvändiga artiklar
inom sjukvård och hemtjänst. Staten och regionerna har urholkat sjukvårdssystemet och det finns en stor brist på kapacitet att möta pandemin.”

Man kan också uttrycka det som att folk, särskilt äldre, har dött i onödan på grund av
coronapandemin

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here