Debatt: Studier och massarbete – två ben i det kommunistiska arbetet

Den kommunistiska rörelsen kan inte undvara studier i marxismen men vi kan inte heller undvara att tillämpa marxismen genom att utveckla massarbete, detta oavsett vilken fas arbetet på den specifika orten befinner sig i.

Alla är nog med på vad studier i marxismen betyder men vad betyder egentligen “massarbete”? Massarbete är kommunisternas arbete bland massorna och det innebär att bry sig om massorna, lyssna på deras konkreta problem och arbeta för att lösa dem. Massarbete är att undersöka massornas konkreta livssituation i ett bostadsområde, på en skola eller en arbetsplats och ta fasta på massornas idéer och koncentrera dem till en politisk handlingslinje som kan tillämpas i det praktiska arbetet.

Även den som har fullt upp att ordna cirklar kan alltid samtidigt systematiskt undersöka sin egen närmiljö och skaffa sig en bild av massornas problem. Man kan alltid steg mot att utveckla massarbete utan överarbeta sig. Genom att inleda undersökningar väcker vi många tankar hos oss själva som kommer att leda till att vi får en bild av hur massarbete kan utvecklas i större skala framöver på den specifika orten. Å andra sidan om vi under flera år ensidigt fokuserar på cirklar så riskerar vi att “snöa in” och hamna i ett sekteristiskt “skola kader”-tänkande utan koppling till massorna.

Man behöver två ben för att kunna gå. Rörelsen kommer inte gå framåt på ett ben.

Vilka är massorna och vilka riktar vi oss till?

Massorna är alla som vi kan vinna på kort eller lång sikt i kampen mot bourgeoisien. Vi riktar oss främst till proletariatet, särskilt den fattigaste delen, men även den fattigare delen av småbourgeoisen (småhandlare etc) kan i specifika situationer vinnas i kampen mot bourgeoisen. I t.ex. hyreskampen har ofta småhandlare ofta gentemot bourgeoisien antagonistiska intressen. Det kan även på olika orter förekomma att personer ur vitt skilda klasser har motstridiga intressen i förhållande till bourgeoisiens offentliga makt i t.ex. miljöfrågor. Proletära kvinnor, ungdomar och intellektuella är andra viktiga grupper bland massorna.

Vår inställning bygger på att massorna skapar historien

Vem är det som skapar den mänskliga historien, “hjältarna” eller slavarna? Detta är en grundläggande fråga som ligger till grund för den långvariga kampen mellan den idealistiska och materialistiska historieuppfattningen. Vår uppfattning är att inga grundläggande förbättringar av proletariatets läge, ingen revolution kan genomföras utan massornas deltagande.

I ljuset av det nuvarande lägets realiteter så bör ovanstående insikt bli till en maning till omedelbar handling av flera skäl; dels så håller bourgeoisen på att förstöra livsmiljön på jorden rent allmänt; dels så försämtas proletariatets läge allt mer och stora grupper inom den fattigaste delen av proletariatet i Sverige lever ett rent helvetiskt outhärdligt liv och på internationell nivå vet mardrömmen inga gränser. Dessutom finns alltid risken för inter-imperialiska krig som riskerar att utrota en stor del av mänskligheten.

Många upplever t.ex. den av bourgeoisien med framgång spridda rasismen som samhällets största problem och vänder sig till Vänsterpariet som uppfattas som en antirastisk kraft att räkna med. Men vägen till att minska rasismen bland massorna, majoriteten av befolkningen, måste gå genom en gemensam kamp av personer av olika ursprung vilka svetsas samman genom sina gemensamma ansträngningar och erfarenheter. En politiska linje för att genomföra detta har inte Vänsterpartiet som i praktiken är helt fokuserat på verksamhet i bourgeoisiens stat och kommuner. Vänsterpartiet är därför inte inte kraft som kan bidra till en minskad rasism. Att prata om att det är fel att vara rasist minskar inte antalet rasister. Det krävs något helt annat.

Revisionister och reformister vill för övrigt gärna att vi ska tro att förbättringar för proletariatet kommer genom att de har lagt det ena eller andra förslaget som har röstats igenom men det är stämmer inte. Alla förbättringar måste ske i kamp mot bourgeoisien och alla förbättringar kommer genom massornas kamp antingen här och internationellt genom revolutionernas chockvågor.

Vägen till den socialitiska revolutionen går genom en radikalisering av masskampen

En viktig fråga för oss är att den stora majoriteten av massorna inte kan radikaliseras utan egna erfarenheter. Det flesta låter sig inte övertygas av propaganda och de måste själva få egna erfarenheter av kamp för att gå framåt. Propaganda och agitation måste spridas i denna kamp och inte utanför den. På så sätt kommer våra skrifter att väcka stort intresse men om vi är några som står bredvid och tittar på medan kampen pågår och delar flygblad om “socialism” så riskerar vi att göra mer skada än nytta. Revisionisternas praktik har skadat socialismens och kommunismens namn mer än nog redan. vi bör inte forsätta på det spåret.

En socialistisk revolution kräver att en stor del av befolkningen är beredd att offra sina liv och bekvämligheter i kampen för ett nytt samhälle. Denna medvetenhet och offervilja kan inte trollas fram plötsligt när de objektiva betingelserna är för handen. Därför är det rent objektivt sett så att vi bygger vi upp förutsättningarna för en socialistisk revolution redan idag. Hurdå? Jo, främst genom att sätta igång masskamper för dagskraven och medvetet och stegvis radikalisera kampen allt mer.

Reformister och revisionister av alla sorter har som huvudsakliga samhällsuppgift att hindra en radikalisering av massorna. Deras organisationssystem och ideologi syftar i varje del till att lägga band på massorna, behålla status quo eller driva igenom försämringar utan att lugnet rubbas. Varje del av den socialdemokratiska fackföreningslinjen har hyvlats fram för att hålla proletariatet på plats genom centralisering av makten över besluten och korporativism (partssammansatta organ för “samförstånd”). Likadant i hyresgäströrelsen där Socialdemokraterna har flyttat makten från lokala kollektiv av mestadels proletärer till sina välbetalda byråkrater, ombudsmän och domstolar (Hyresnämnder). Socialdemokraternas kamp kommunisterna i facken och hyresgästföreningarna har alltid varit en kamp för att beröva proletariatet all form av verklig makt. Därför måste vägen till en radikalisering av massrörelsen oundvikligen gå genom hård strid mot företrädare för den socialdemokratiska samförståndslinjen.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här