Debatt: Om Lin Biaos genikult och “jefatura”

I en utmärkt artikel, Om Gonzalos teorier den 27/12 på denna webbplats behandlar Tomas Berg jefatura-teorin, som ursprungligen lanserades av Perus Kommunistiska Parti (PKP) under ledning av Gonzalo. Jefatura betyder ungefär chefskap, ledarskap. Teorin innebär att kommunmistiska ledare tillmäts en avgörande betydelse. Det heter bland annat:

Det är Gonzalos tänkande som vi främst måste förkroppsliga, eftersom det är garantin för seger som leder oss till den demokratiska revolutionen, till den socialistiska revolutionen, till kulturrevolutionerna och till kommunismen.”1

Och vidare:

PKPs centralkommitté bekräftar på nytt sin enkla, medvetna och ovillkorliga underkastelse (min fetstil) till ordförande Gonzalos enskilda ledarskap och hela systemet av partiledning.2

Denna genikult enligt PKP leder alltså i andra ändan till ovillkorlig underkastelse till ordförande Gonzalo och partiledningen. Ingen klassiker, alltifrån Marx till Mao Zedong, har någonsin förordat att kommunister ska underkasta en enskild ledare eller en partiledning. Det räcker med att citera Mao Zedong på denna punkt:

Utan demokrati kan det inte finnas någon riktig centralism. Människor har skilda idéer och om de inte har en enhetlig förståelse av saker och ting går det inte att skapa en centralisering. Vad är centralism? För det första är det en centralisering av riktiga idéer, på vilken grund en enhetlig förståelse, politik, planering, ledning och handling kan uppnås. Detta kallas centraliserat förenande. Om människor fortfarande inte förstår problemen, om de har idéer men inte har uttryckt dem, om de är ilskna men fortfarande inte har gett utlopp för sin ilska, hur kan man då skapa ett centraliserat förenande? Om det inte finns någon demokrati kan vi omöjligt sammanfatta erfarenheter på ett riktigt sätt. Om det inte finns någon demokrati, om det inte kommer idéer från massorna, är det omöjligt att skapa en bra linje, en bra allmän och specifik politik och bra metoder.” 3

Centralismen förutsätter alltså att enighet uppnås genom diskussion. Det är själva motsatsen till att medlemmarna ska underkasta sig en partiordförande eller en partiledning. Centralismen, d.v.s. enhetligt handlande utåt, inträder då diskussionen är avslutad. Underkastelse är däremot praxis i fascistiska organisationer och vissa religiösa rörelser (formellt gentemot Gud, trots att det brukar finnas en massa mänskliga mellanhänder). Jag tänker inte argumentera ytterligare på den här punkten, eftersom Tomas Berg redan har visat att denna teori om ledarskap är idealistisk. Däremot ska jag visa att den har stora likheter med Lin Biaos och Chen Bodas genikult av Mao Zedong under kulturrevolutionen i Kina och att den är samma andas barn. Chen Boda blev avsatt under kulturrevolutionen och Lin Biao försökte genomföra en statskupp och avsätta Mao Zedong, trots att ingen hade höjt Mao Zedong mer till skyarna än just han.

Lin Biaos genikult

Chen Bodas sammanställning av citat från Lin Biao är mycket intressant 4

1) Denne person, ordförande Mao, är utrustad med häpnadsväckande förmågor. Hans förmåga att förstå är mycket stark, och hans minnesförmåga är mycket stark. Hans förmåga att förstå är mycket stark oavsett om det är hans förmåga att förstå när han läser, förmågan att förstå materiella föremål eller förmågan att se essensen från utseendet, alla är mycket starka. Hans sinne är extremt klart, han är extremt begåvad. (Tal vid Allmilitära konferensen för kader på högre nivå, september 1959).

2) 1800-talets genier var Marx och Engels. 1900-talets genier var Lenin och kamrat Mao Zedong. … om vi inte erkänner detta kommer vi att begå fel. Om vi inte ser detta, då kommer vi inte att veta att välja proletariatets största geniala rorsman till vår ledare (Politbyråns utökade session, 18 maj 1966).

3) Ordförande Mao har upplevt mycket mer än Marx, Engels och Lenin. Naturligtvis är Marx, Engels och Lenin storslagna personer. Marx levde i 64 år och Engels i 75 år. De hade stor förutseende, och de överförde mänsklighetens mest avancerade idéer och förutsåg mänsklighetens sociala utveckling. Men de ledde inte personligen den proletära revolutionen och var inte som ordförande Mao, som personligen övervakade frontlinjens kommandon för så många betydelsefulla politiska operationer, särskilt militära operationer. Lenin levde bara till 54. Sex år efter oktoberrevolutionens seger gick han bort. Han upplevde inte den sortens långvariga, komplexa, heta och mångsidiga kamp som ordförande Mao. Kinas befolkning är elva gånger större än Tysklands, fyra gånger större än Rysslands, dess revolutionära erfarenhet är rik, det finns ingen som kan överträffa den. Ordförande Mao är den högsta myndigheten i landet och världen, han är den mest framstående och största karaktären. Ordförande Maos kommentarer, essäer och revolutionära praktik avslöjar alla hans stora proletära geni (Politbyråns utökade session, 18 maj 1966).

  1. Ordförande Mao är den nuvarande epokens mest spektakulära proletära ledare, det största geniet, den med störst känsla för revolutionärt ansvar och den med den mest praktiska revolutionära andan. (Tal vid mottagandet av Centralkommitténs lilla grupp för kulturrevolutionen, 8 augusti 1966 ).
  2. Ordförande Mao är mycket klokare än Marx, Engels, Lenin och Stalin. Just nu finns det ingen person i världen som kan höja sig till ordförande Maos nivå (Tal om att lyfta studiet av ordförande Maos verk till ett nytt stadium, 18 september 1966).
  3. Ett sådant geni som ordförande Mao kommer att dyka upp först efter hundratals år i världen och efter tusentals år i Kina. Ordförande Mao är världens största geni (Tal om att lyfta studiet av ordförande Maos verk till ett nytt stadium, 18 september 1966).
  4. Mao Zedong är vår tids största marxist-leninist. Han har ärvt, försvarat och utvecklat marxismen-leninismen med genialitet, kreativt och heltäckande, och har fört den till ett högre och helt nytt stadium (Citat från ordförande Mao, Introduktion till nytrycket, 16 december 1966).
  5. Man kan inte lämna centrum. Centrum är solen. De nio stora konstellationerna (d.v.s. planeterna – min anm.) omger och kretsar runt solen, allt arbete omger och kretsar runt solen. Ordförande Mao själv är solen. Mao Zedongs-tänkande i sig är solen (Tal vid tidpunkten för mottagandet av den allmänna politiska avdelningens vice avdelningschef och andra kader, 19 maj 1970)

Mao Zedongs inställning till genikulten

Redan i ett privat brev den 8/7 1966 i kulturrevolutionens inledningsskede till Jiang Chin reagerade Mao Zedong på Lin Biaos överdrifter:

Centralen uppmanade mig att publicera min väns [Lin Biao] tal [3], och jag är beredd att hålla med. Hans tal ägnades helt åt frågan om en eventuell politisk kupp. Det har aldrig hållits något tal som hans tidigare. Jag var ganska orolig över en del av hans tankegångar. Jag har aldrig trott att flera av de häften jag skrivit skulle ha så mycket övernaturlig kraft.

Efter att han överdrev deras betydelse, har hela nationen överdrivit dem precis som Wang P’o skröt om melonerna som hon hade sålt.” 5

Mao Zedong fick anledning att återkomma till Lin Biaos genikult av honom i samband med att han gjorde en rundresa i Kina 1971 6 0på grund av Liaos planer på en statskupp. Han sade bland annat:

En viss person var ivrig att bli ordförande i staten, att splittra partiet och att ta makten. Frågan om det geniala är en teoretisk fråga. Deras teori var en teori som byggde på idealistiska förutsättningar. Någon har sagt att det innebär att bekämpa det geniala att bekämpa mig. Men jag är inget geni. Jag läste konfucianska böcker under sex år och kapitalistiska under sju. Jag läste inga marxist-leninistiska böcker före 1918, så hur ska jag kunna vara ett geni? Strök jag inte över dessa adverb flera gånger om? Partistadgarna slogs fast på nionde kongressen. Varför inte ta en titt på dem? Jag skrev ’Några åsikter’, som speciellt kritiserar geniteorin, bara efter att ha träffat några människor och talat med dem och efter en del undersökningar och forskning. Det är inte det att jag inte vill tala om genier. Att vara ett geni är att vara lite intelligentare. Men det geniala beror inte på en person eller ett fåtal människor. Det beror på ett parti, det parti som är proletariatets förtrupp. Det geniala är beroende av masslinjen, av den kollektiva visdomen. Kamrat Lin Biao diskuterade inte sitt tal med mig, och visade det inte heller för mig. När de hade något att säga avslöjade de det inte i förväg. Troligtvis berodde det på att de trodde att de hade grepp om sakerna och att de troligtvis skulle segra. Men så fort de fick klart för sig att deras idéer inte skulle komma att accepteras, blev de nervösa. Till en början var de tuffa och fräcka och gav intrycket att de skulle kunna utplåna Lushan i grunden eller få jorden att sluta snurra. Men efter ett par dagar drog de snabbt tillbaka sitt förslag… Om det var riktigt, varför skulle de då dra tillbaka det? Detta visar att de saknade idéer och handlade i panik…

Striden vid Lushan denna gång skilde sig från de nio tidigare striderna. Vid de tidigare nio tillfällena drog vi en del slutsatser, medan vi denna gång har skyddat vice ordförande Lin och inte dragit några slutsatser vad gäller en individ. Han måste naturligtvis ta på sig en del ansvar. Vad ska vi ta oss till med dessa människor? Vi bör fortfarande tillämpa en politik där vi skolar dem, dvs. ’att lära av föregående misstag för att undvika dem i framtiden och bota sjukdomen för att rädda patienten’. Vi vill fortfarande skydda Lin. Oavsett vem som begått misstag är det inte bra att glömma enheten och linjen. När jag kommit tillbaka till Peking måste jag söka upp dem igen och prata med dem. Om de inte kommer och besöker mig kommer jag att söka upp dem. En del av dem kanske kan räddas, medan det kanske är omöjligt att rädda andra. Detta beror på deras handlingar. De har två möjliga framtidsalternativ: de kan bättra sig eller inte. Det är svårt för någon som varit ledande när det gällt att begå principiella misstag, misstag vad gäller linjen eller inriktningen, att bättra sig.

Jag talade med kamrat Lin Biao och en del av de saker han sade var inte speciellt riktiga. Han sade exempelvis att ett geni bara dyker upp i världen en gång under fem århundraden, och i Kina en gång under fem tusen år. Detta stämmer helt enkelt inte med fakta. Marx och Engels var samtida, och det dröjde inte ens ett århundrade innan vi fick Lenin och Stalin. Hur kan man då påstå att ett geni bara dyker upp en gång under fem århundraden? I Kina har vi haft Ch’en Sheng och Wu Kuang, Hung Hsiu-ch’üan och Sun Yat-sen, så kan man påstå att ett geni bara dyker upp en gång under fem årtusenden? Och sedan har vi hela den här affären med bergstopparna och ”en mening är värd tiotusen”. Tycker ni inte att detta är att gå lite väl långt? En mening är när allt kommer omkring bara en mening, och hur ska den kunna vara värd tiotusen meningar? Vi bör inte utse en ordförande i staten. Jag vill inte vara ordförande i staten. Jag har redan sagt detta sex gånger. Om jag varje gång jag sade detta använde endast en mening, är detta nu likvärdigt med sextio tusen meningar. Men de lyssnar aldrig, så var och en av mina meningar är inte ens värd en halv mening. I själva verket är dess värde noll. Det är bara Chen Bodas meningar som är värda tiotusen per styck för dem. Han talade om att upprätta ’en stor väg’ och med detta tycktes han mena att upprätta min prestige. Men när man går till botten med det hela så menade han i själva verket sig själv.

De sade också att befrielsearmén byggts upp och leddes av mig, medan Lin personligen förde befäl över den. Det tycks som om den person som grundade den inte kan föra befäl över den! Och jag byggde inte upp den själv heller.”

Rickard B. Turesson

19/6 2022

1 Internationella linjen, Dokument från
Perus Kommunistiska Partis första kongress 1988
http://library.redspark.nu/1988_-_Bases_of_Discussion_of_General_Political_Line_:_International_Line

 

2

 “The Central Committee of the PCP reaffirms itself in its plain, conscious and unconditional subjection to the sole leadership of Chairman Gonzalo and to the entire system of party leadership.”
Resolution från PKPs centralkommitté
http://library.redspark.nu/1992_-_Resolution_of_the_Central_Committee

3

 Tal på den utvidgade centrala arbetskonferensen i Kinas Kommunistiska Parti januari 1962 https://kommunisten.nu/?p=10527

4

 Se Appendix B: Chen Boda’s Quotations from Lin Biao i

https://www.bannedthought.net/USA/MCU/RedPages/RedPages-02-Jan2022-r2.pdf

5

 Brevet publicerades offentligt under kampanjen mot Lin Biao 1972.

6

 Sammandrag av Ordförande Maos samtal med ansvariga kamrater på olika platser under hans resa i provinserna augusti-september 1971 – se schramurval-mao-skrifter.pdf

3 KOMMENTARER

  1. Jämförelsen med Lin Piao är grovt missvisande eftersom det går inte att hitta några liknande citat hos PKP. De amerikanska kamraterna har vettiga syn på frågan om anförarskap.

    https://struggle-sessions.com/2018/07/20/on-the-maoist-principle-of-great-leadership/

    “What Great Leadership is not is a mindless following of an omnipresent demigod who controls his followers – as the revisionists and bourgeoisie would have us believe. These enemies of revolution need us and the masses to believe this desperate lie in order to discredit and hopefully kill the revolution. Or in our case in the U.S., to kill the revolution’s germination. But as Chairman Gonzalo himself says it in his interview with El Diario in 1988, Jefatura is the necessary component and formal appearance of and within PPW:

    ‘A leader is someone who occupies a certain position, whereas a top leader and Great Leadership [Jefatura], as we understand it, represent the acknowledgment of Party and revolutionary authority acquired and proven in the course of arduous struggle–those who in theory and practice have shown they are capable of leading and guiding us toward victory and the attainment of the ideals of our class.'”

  2. Det verkar som att länken i not nummer sex pekar på en fil som finns lokalt på användarens dator.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här