Fred Åkerströms samhällskritiska gärning

Fred Åkerström är känd för bellmantolkningar men han har också gjort en del samhällskritiska visor. Som ett uttryck för sitt engagemang så var  han med i KFML(r) under antal år när han bodde i Göteborg.

På den här bloggen skriver de så här:

“Han blev ilsket röd när han tog ställning politiskt, vilket bland annat ledde till att han gick med i KFML (r) och spelade in plattan ‘Dagsedlar åt kapitalismen'”.  Det är fel ordning. Dagsedlar åt kapitalismen spelades in 1967 men KFML (r) bildades 1970 så hans röda period måste ha varat ett tag.

1973 deltog han på r:arnas nationella förbundsdag i Göteborg i Konserthuset (2000 deltagare).

R:arna skriver i en partiminnesskrift som finns på nätet.
“En kväll att minnas var stödgalan till förmån för dom strejkande hamnarbetarna. Affischnamnet var Fred Åkerström. Med all rätt givetvis. Men den stora överraskningen var en okänd ung trubadur. Dan Berglund.
– Först suckade man lite lätt. Det fanns en uppsjö av trubadurer som inte var speciellt bra.
En sån till tänkte jag, men ack vad jag bedrog mig. Det blev alldeles dödstyst i lokalen. Han
gick verkligen rakt in i hjärtat med sina texter, vilket var alldeles nytt på den tiden. Att man
kunde skriva texter som inte var så fyrkantiga, med ett budskap som gick fram på ett mycket bättre sätt. Och som han gjorde det.”

Hans enda dotter har skrivit en bok om sin syn på sin far som gick bort 1985. Fred verkar inte ha levt ett roligt liv, misshandlad som barn, ofta ensam och alkoholist. Han dog av alkoholförgiftning 48 år gammal.

Fred gav ut 14 skivor och många av skivorna är otroligt trista. Sävliga högstämda ballader som aldrig tar slut. Men det finns flera guldkorn som dyker upp här och där under åren.

1963 spelade han in Ficktjyvens visa som är en Ruben Nilsson-tolkning. Texten.

“Fria företagsamheten e de allra knepigaste på här planeten. Hej å tjo faderalla,pengarna är kalla! Alla har sin fulla rätt Att sno åt sej de’ rom kan, Å en ann e så go som en ann. Dom snackar om friheten å om kulturen å våran odödliga själ. Då ska man väl inte ha’t sämre än djuren å jobba åt andra so träl.”

1964 spelade han in Bellmans “Ack, vad för en usel koja“. Texten.

“Fattigdomen vid sin krycka
Lemnar lätt sitt trånga hus;
Movitz går til nästa krogen
Borgar där förnöjd et krus
Tar et rus
Tapper och trogen
Somnar vid et sex-örs ljus”

1967 kom “Dagsedlar åt kapitalismen” (dagsedel betyder “smocka”). Där finns “Luffaren” (Joe Hill 1913) och “Sådan är kapitalismen” (en dansk visa från 1966) som är välgjorda visor i hans typiska stil med avgrundsdjup basröst.

1971 spelade han in mera Ruben Nilsson-visor/dikter och bland dem finns en skrämmande dikt som heter Full tid och Rallarevisa (text). Bland dem även en munter visa som heter “Begravningsentreprenörerna” som handlar om Napoleon, Hitler och Karl den tolfte! (Bolsjevismus!)

1972 kom plattan “Två tungor” och där finns låten Oslo som är “hörvärd” och även “Gruvtolvan” och “Visa till ombudsmän“:

“Det går en narr kring förhandlingsborden
Och sjunger tyst om vad alla vet
Att det finns inte ett ord på jorden
Som är så olikt som jämlikhet”

På samma skiva finns hans revolutionära höjdare, Den trettionde i första sjuttiotvå, som r:arna la in på sin partiskiva 1973.

1976 släppte han oväntat en “Bananskiva” tillsammans med Gösta Linderholm. Skivan är (troligen) för barn och har i stora delar ett tydligt politiskt innehåll. Det handlar om olika politiska frågor i bananernas land.

Hörvärda låtar är “I bananskogen”och “En gammal banans tankar”. Tyvärr finns bara introlåten “Banansång” på nätet.

1 KOMMENTAR

  1. Sorgligt liv, stackars Fredde! Jag ska knäcka en Staropramen ikväll och tänka på dig!

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här