Debatt: Måste alla sanna kommunister enas om att negationens negation inte finns?

I en artikel på Communist International den 24 juli i år i heter det:

“Det är från det stora språng i vår ideologis kärna som åstadkoms av ordförande Mao som ordförande Gonzalo, som uppfyllde uppgiften att definiera maoismen som marxismens tredje, nya och högre stadium, fastställde: ’Motsättningen, den enda grundläggande lagen för den eviga materiens oupphörliga omvandling’ (Perus Kommunistiska Partis första kongress, 1988)”

Vad gäller saken? Författarna försvarar nämligen ett diskussionsunderlag, som Kommittén för den Förenade Maoistiska Internationella Konferansen (CUMIC)har antagit. I detta slås det nämligen fast att motsättningen är “den enda grundläggande lagen för den eviga materiens oupphörliga omvandling”. Detta har tidigare kritiserats i ett inlägg ii av en av de inbjudna organisationerna , Poder Proletario Colombia (mlm).

Men är frågan om negationens negation finns eller inte en fråga, som kommunistiska partier måste ta ställning till? Eller är det en teoretisk fråga och där diskussionen inte ens är avslutad?

Dialektikens grundlagar

De tre grundlagar som avses är 1) lagen om motsatsernas enhet och kamp; 2) lagen om kvantitativa förändringars övergång till kvalitativa, och 3) lagen om negationens negation. Det som brukar diskuteras är deras inbördes rangordning, vilken som är primär och vilka som är härledda och om den tredje grundlagen överhuvudtaget finns.

Faktum är att Marx använder den tredje grundlagen i ”Kapitalet”:

Det är negationens negation (min fetstil). Denna återställer den individuella egendomen, men på grundval av den kapitalistiska epokens resultat – på grundval av kooperation mellan fria arbetare och deras gemensamma rätt till jorden och till de genom arbetet självt producerade produktionsmedlen. Förvandlingen av den på individuellt arbete vilande, splittrade privategendomen till en kapitalistisk egendom är i själva verket en ojämförligt mycket mer långsam, hård och svår process än förvandlingen av den faktiskt redan på samhällelig produktiv drift vilande kapitalistiska privategendomen.” [K. Marx, Das Kapital, sid. 793.] iii

Friedrich Engels ägnar ett helt kapitel, Dialektik. Negationens negation, eller 18 sidor i Anti-Dühring, åt att förklara negationens negation. Den sista meningen i Marx-citatet är för övrigt en illustration av lagen om kvantitativa förändringars övergång till kvalitativa.

Uppfattningen att grundlagen om motsättningarnas enhet och kamp är den enda grundlagen bygger på ett citat från ett tal av Mao Zedong 1964:

Engels talade om de tre kategorierna, men jag för min del tror inte (min fetstil) på två av dessa kategorier. (Motsatsernas enhet är den mest grundläggande lagen, kvalitetens och kvantitetens omvandling till varandra är motsatserna kvalitets och kvantitets enhet, och negationens negation existerar överhuvudtaget inte.) Att på samma nivå ställa samman kvalitetens och kvantitetens omvandling till varandra, negationens negation och lagen om motsatsernas enhet, är ’triplism’ inte monism. Det mest grundläggande är motsatsernas enhet. Omvandlingen av kvalitet och kvantitet till varandra är motsatserna kvalitets och kvantitets enhet. Det finns inget sådant som negationens negation. Bekräftelse, negation, bekräftelse, negation … när saker utvecklas innehåller varje länk i kedjan både bekräftelse och negation. ”iv

Observera att Mao Zedong sade att han ”inte trodde” på två av kategorierna. Vi vet inte heller om detta är hans ”sista ord” i frågan, eftersom han levde i ytterligare tolv år. Mig veterligt har frågan om den dialektiska materialismens och de tre grundlagarnas status aldrig någonsin fastslagits på någon kongress i Ryska Socialdemokratiska Arbetarpartiet, senare SUKP(b), Kinas Kommunistiska Parti eller i Komintern. Tvärtom var frågan om den marxistiska filosofin, dess roll som vetenskapsfilosofi och dess roll i förhållande till naturvetenskapen, en ständig diskussionsfråga inom Komintern. Det står inte motsättning till att vissa begrepp i den marxistiska filosofin är nödvändiga och användbara i kampen mot opportunismen. I den inre partikampen mot Liu Shaoqi populariserades den första grundlagen genom formuleringen ”ett delar sig i två”. Frågan om huvudmotsättningen, ett begrepp som utvecklades av Mao Zedong, och som ytterst bestämmer den politiska strategin, är mycket användbar för att avslöja falska maoister.

Tillämpningen av grundlagarna

Min uppfatttning om de tre grundlagarna är att den första grundlagen, d.v.s. den om motsättningarnas enhet och kamp, är primär och att de två övriga härledda. Jag anser visst att man har nytta av den andra lagen om kvantitativa förändringars övergång till kvalitativa. Sveriges ökande samarbete med NATO efter Sovjetunionens fall illustrerar lagen om kvantitativa förändringars övergång till kvalitativa, men när själva språnget skulle ske till medlemskap i NATO var omöjligt att förutse. Däremot varnade alla NATO-motståndare för möjligheten av ett sådant språng, men NATO-motståndarna var inte tillräckligt många eller tillräckligt välorganiserade för att förhindra språnget. Den svenska och finländska regeringen behövde en förevändning för att söka medlemskap och fick den i form av Rysslands krig mot Ukraina.

I ett kommunistiskt parti utvecklas heller aldrig revisionismen i ett slag; den kommer smygande steg för steg i form av antingen högeropportunism eller vänsteropportunism (som alltid är ”vänster” till formen men höger till innehållet). För att förhindra en revisionistisk urartning måste man därför bekämpa höger- och vänsteropportunistiska idéer redan i inledningsskedet.

När det gäller lagen om negationens negation kan jag inte erinra mig att jag har haft någon omedelbar praktisk nytta av den. Men jag tror att man i Sovjet och Kina borde ha ägnat större uppmärksamhet åt denna lag. Man upphävde det privata ägandet till produktionsmedlen, minskade drastiskt de formella löneskillnaderna, men glömde i praktiken att partielitens naturaförmåner, som innebar att de levde på en högre levnadsstandard än befolkningens flertal, kunde generera borgerliga tänkande. Det var inte första hand småproduktionen i dessa länder som genererade borgerligt tänkande inom partieliten utan deras egna levnadsvillkor och ställning. Kontrarevolutionerna i dessa partier skedde uppifrån och inifrån. Denna fråga togs dock upp i ett dokument från 1976 i KKP:

Det finns en oundviklig ojämlikhet mellan höga partifunktionärers levnadsstandard å ena sidan och levnadsstandarden för arbetare och fattiga och lägre medelbönder å andra sidan (min fetsttil). Om de inte har en kommunistisk världsåskådning kommer sådana höga tjänstemän att degenerera till en bourgeoisie inom partiet, betrakta revolutionens seger som ett tillfälle för dem själva att berika sig, betrakta borgerlig rätt som deras rättmätiga efterrätt, göra allt som står i deras makt för att skydda de höga tjänstemännens intressen, motsätta sig den fortsatta revolutionen under proletariatets diktatur eller motsätta sig inskränkningar av eller till och med sträva efter att utvidga den borgerliga rätten. Det är uppenbart att existensen av borgerlig rätt utgör en viktig ekonomisk grund för bildandet av bourgeoisien i partiet. ” v

Det är självfallet mycket märkligt att göra frågan om grundlagen om motsättningarnas enhet och kamp som den enda grundlagen i dialektiken till en stridsfråga i samband med ett politiskt dokument. Det handlar definitivt inte om lojalitet till Mao Zedong utan snarast till Gonzalo. I varje fråga där Mao Zedong och Gonzalo företräder olika uppfattning, har artikelförfattarna alltid valt Gonzalos uppfattning. Ta bara frågan om folkkriget är universellt eller inte. Mao Zedong har aldrig förespråkat teorin om att folkkriget är universellt. Tvärtom uppmanade han redan 1956 kommunister från Sydamerika att inte mekaniskt överföra teorin om folkkriget:

Den kinesiska revolutionens erfarenhet – dvs att bygga basområden på landsbygden, omringa städerna från landsbygden och slutligen bemäktiga sig städerna – är kanske inte helt användbara i många av era länder, men den kan tjäna som referensmaterial för er. Jag råder er att inte mekaniskt omplantera de kinesiska erfarenheterna. Ett annat lands erfarenheter kan enbart tjäna som referensmaterial och får inte betraktas som en dogm. Marxismen-leninismens allmängiltiga sanning och de konkreta förhållandena i era egna länder – de två måste förenas.” vi

Rickard B. Turesson

iii Citerat via Friedrich Engels Anti-Dühring, Arbetarkultur 1952, sid 179. Se även https://www.marxists.org/archive/marx/works/1877/anti-duhring/ch11.htm

iv Tal om filosofiska frågor”, Mao Zedong om filosofiska frågor, Oktoberförlaget 2020 , andra upplagan, sid. 222

v A Summary of Views on the Problem of the Inner-Party Bourgeoisie , Red Paper nr 2, sid. 54 https://www.bannedthought.net/USA/MCU/RedPages/RedPages-02-Jan2022-r2.pdf

vi Mao Zedong, Valda verk band 5, sid. 310

15 KOMMENTARER

  1. De enda auktoriserade utgåvorna, d.v.s. godkända av Mao Zedong själv, är band 1-4. Band 5 gavs ut efter Maos död, men arbetet med bandet påbörjades före hans död. Band 6 – 9 är heller inte godkända av Mao Zedong. Band 6 – 9 har ursprungligen publicerats av utländska kamrater i Indien, Kranti Publications, vilka senare har publicerats av utländska kamrater i Paris, Foreign Languages Press. Översättningen till svenska av band 6 har skett utifrån FLP:s utgåva.

    Du måste nog precisera vilka texter som Mao Zedong egentligen inte har skrivit och hur du kan veta det. Mao Zedongs arkiv är, såvitt jag vet, inte publikt. Det är på sin höjd tillgängligt för forskare. Så länge man inte har fullständig tillgång till Mao Zedongs arkiv, måste man göra en rimlighetsbedömning av texterna i band 6 – 9. Stämmer tankegångarna i dessa överens med dem som uttrycks i de auktoriserade utgåvorna eller inte? Det går naturligtvis inte att utesluta att en eller annan felaktig text har smugit sig in i band 6 – 9, men det måste i så fall ledas i bevis. Kranti Publications saknar motiv för att producera rena förfalskningar, men misstag kan självfallet ske.

    • ”Engels talade om de tre kategorierna, men jag för min del tror inte (min fetstil) på två av dessa kategorier. (Motsatsernas enhet är den mest grundläggande lagen, kvalitetens och kvantitetens omvandling till varandra är motsatserna kvalitets och kvantitets enhet, och negationens negation existerar överhuvudtaget inte.) Att på samma nivå ställa samman kvalitetens och kvantitetens omvandling till varandra, negationens negation och lagen om motsatsernas enhet, är ’triplism’ inte monism. Det mest grundläggande är motsatsernas enhet. Omvandlingen av kvalitet och kvantitet till varandra är motsatserna kvalitets och kvantitets enhet. Det finns inget sådant som negationens negation. Bekräftelse, negation, bekräftelse, negation … när saker utvecklas innehåller varje länk i kedjan både bekräftelse och negation. ”iv
      Passagen är inkonsekvent. Först erkänner man inte att det finns en lag om negation, och senare talar man om guanxis tre lagar (dvs. man erkänner att det finns en lag om negation).
      Om man har läst Maos motsättningsteori bör man veta att Mao följer lagen om negation.

        • Detta är stycket i den kinesiska versionen.

          Slavsamhället förnekar det primitiva samhället, och för det feodala samhället är det positivt, det feodala samhället är negativt för slavsamhället och positivt för det kapitalistiska samhället, det kapitalistiska samhället är negativt för det feodala samhället och positivt för det socialistiska samhället.

  2. Detta är en förklaring av negationen av negationen från en källa som publicerades i Shanghai, Kina 1975.
    否定之否定 黑格尔首先提出了这个哲学概念,并把它作为概念运动的辩证法规律之一。黑格尔认为,先于客观世界而存在的”绝对观念”是不断发展的,其发展过程中的每一个环节都是肯定和否定的对立统一,肯定之中有否定,否定之中有肯定;发展的过程总是按照正题、反题、合题的”三段式”进行的。否定之否定贯串在黑格尔整个逻辑学里,他的哲学体系就是建筑在否定之否定的基础上。
    黑格尔的否定之否定是唯心主义的,但又含有一定的辩证法。他所说的否定之否定,是十分神秘的,完全是唯心的、
    纯粹理性的运动。马克思、恩格斯对黑格尔的否定之否定和对他的整个辩证法一样,进行了深刻的批判,扬弃了它的唯心主义的”神秘垃圾”,吸取了它的”合理内核”。马克思谈到黑格尔的否定之否定时指出∶”纯理性的运动又是怎么回事呢?就是它安置自己,把自己跟自己对置,自相结合,就是它把自己规定为正题、反题、合题,或者就是它自我肯定、自我否定和否定自我否定。”(《马克思恩格斯选集》第一卷 107页)黑格尔的整个概念辩证法就是这样推演出来的。马克思主义认为,事物的发展并不是按正题、反题、合题这样”三段式”进行的,而是按螺旋式或波浪式发展的。

    • Översätt gärna till svenska:

      Negation av negation Hegel föreslog först detta filosofiska koncept som en av de dialektiska lagarna för konceptuell rörelse. Hegel trodde att det “absoluta konceptet” som fanns före den objektiva världen ständigt utvecklas, och varje länk i dess utvecklingsprocess är enheten av motsatser av bekräftelse och negation. Det finns negation i bekräftelse och bekräftelse i negation; utvecklingsprocessen utförs alltid enligt de “tre styckena” i avhandlingen, motsatsen och syntesen. Negation av negation går igenom hela Hegels logik, och hans filosofiska system är byggt på negation av negation.
      Negationen av Hegels negation är idealistisk, men den innehåller också en viss dialektik. Negationen av negationen han talar om är mycket mystisk, fullständigt idealistisk,
      ren rationell rörelse. Marx och Engels förnekande av Hegels negation, såväl som hela hans dialektik, ledde till en djupgående kritik, sublaterade dess idealism till “mystiskt skräp” och absorberade dess “rimliga kärna”. När Marx talade om negationen av Hegels negation, påpekade Marx: “Vad sägs om det rena förnuftets rörelse? Det vill säga, den sätter upp sig själv, konfronterar sig själv och kombinerar sig själv, det vill säga den definierar sig själv som tesen och antitesen. Det är så Hegels hela konceptuella dialektik är härledd. Marxismen tror att utvecklingen av saker inte utförs enligt de “tre styckena” som tes, antites och syntes, utan i en spiral- eller vågstil.

      • Detta beror på att översättningsprogrammen varierar, vilket kan leda till att översättningen blir annorlunda. Därför publicerar jag den på originalspråket

  3. Till saken hör att Mao under 1950-talet och fram till 1962 använde “negationens negation” vid ett flertal tillfällen för att illustrera sina resonemang. Se Valda verk Band VIII till exempel. Efter 1964 har han, vad jag hittills funnit, återkommit en gång helt kort till frågan 1966, där han bekräftar att han ändrat åsikt. Se Valda Verk Band IX.

    För övrigt anser jag att den svart/röda zig-zag illustrationen är felaktig. Jag tolkar den som att efter den proletära revolutionen upphör motsättningarna och det är “raka spåret” mot kommunismen.
    I verkligheten fortsätter det röda zig-zag-spåret i evighet, även efter att kommunismen har nåtts. Vi kan även beskriva de följande två “benen”, baserat på erfarenheterna från Sovjetunionen och Kina.

    • Den sjätte upplagan av Mao Zedongs utvalda verk har en del fel, och det finns en del artiklar som inte publicerats av Mao själv som har kommit upp, inklusive den femte upplagan. Så var snäll och notera detta för kamrater utomlands.Den sjätte upplagan av Mao Zedongs utvalda verk har en del fel, och det finns en del artiklar som inte publicerats av Mao själv som har kommit upp, inklusive den femte upplagan. Så var snäll och notera detta för kamrater utomlands.

      • Detta svar till Anonym ligger på fel plats, så det läggs också ut här för säkerhets skull:

        De enda auktoriserade utgåvorna, d.v.s. godkända av Mao Zedong själv, är band 1-4. Band 5 gavs ut efter Maos död, men arbetet med bandet påbörjades före hans död. Band 6 – 9 är heller inte godkända av Mao Zedong. Band 6 – 9 har ursprungligen publicerats av utländska kamrater i Indien, Kranti Publications, vilka senare har publicerats av utländska kamrater i Paris, Foreign Languages Press. Översättningen till svenska av band 6 har skett utifrån FLP:s utgåva.

        Du måste nog precisera vilka texter som Mao Zedong egentligen inte har skrivit och hur du kan veta det. Mao Zedongs arkiv är, såvitt jag vet, inte publikt. Det är på sin höjd tillgängligt för forskare. Så länge man inte har fullständig tillgång till Mao Zedongs arkiv, måste man göra en rimlighetsbedömning av texterna i band 6 – 9. Stämmer tankegångarna i dessa överens med dem som uttrycks i de auktoriserade utgåvorna eller inte? Det går naturligtvis inte att utesluta att en eller annan felaktig text har smugit sig in i band 6 – 9, men det måste i så fall ledas i bevis. Kranti Publications saknar motiv för att producera rena förfalskningar, men misstag kan självfallet ske.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här