Kraven i demonstrationenerna var höjda löner, mer statligt stöd till utsatta, radikala klimatåtgärder, ökad beskattning av energibolagens vinster och återinförd förmögenhetsskatt

Demonstrationen ägde rum mitt i en komplicerad avtalsrörelse 0ch inflationen var i september 5,6 procent på årsbasis i Frankrike (Sverige, som har en inflation på 9,7 procent).

Den franska regeringen var en av de första i Europa att införa ett pristak på el. Men höga priser på bensin och diesel har ändå lett till stigande priser på transporter, mat och andra basvaror.

De franska fackföreningarna kräver kompensation – vilket som vanligt snabbt lett till strejkaktioner.

Den fackliga organiseringen i Frankrike är numera väldigt låg och bara 9 procent av de franska arbetarna är med i en fackförening, mot 69 procent i Sverige.

Men när de franska facken utlyser strejk brukar även arbetare som inte är fackligt anslutna vara beredda att ansluta sig.

I år har facken valt att inleda strejkrörelsen på landets oljeraffinaderier. I tre veckor har raffinaderierna varit helt eller delvis blockerade, och i söndags hade 30 procent av landets bensinstationer brist på något drivmedel.

Regeringen har svarat med att tvångsinkalla ett antal arbetare på raffinaderier.

I förra veckan gick de mer moderata fackförbunden CFDT och CFE-CGC med på 7 procents löneökning, plus en årsbonus. Men det stora, radikala vänsterfacket CGT kräver fortfarande 10 procent.

På tisdagen utvidgas nu konflikten till andra yrkesgrupper i en generalstrejk som kan lamslå delar av kollektivtrafiken, elproduktionen, vård och skola. Alla strejkande kräver högre löner. Det kommer att bli en het höst i Frankrike.