”Bruksvärdessystemets syfte är att efterlikna ett marknadssystem men samtidigt utgöra en spärr mot oskäliga hyror” (1)
Så kallad ”bruksvärdeshyra” är det lagstadgade hyressättningssystem som används i dag och som i teorin ska innebära att hänsyn ska tas till husets och lägenhetens standard och utrustning samt hur centralt läget är. Men är detta något som man borde laga och lappa på eller byta ut?
Hyresgästföreningen (HGF) och hyresvärdarna sätter sig årligen ner och pratar utifrån kriterierna ovan. Men eftersom hyresgästföreningen knappast använder sig av några offensiva påtryckningsmedel för att få en bra förhandlingsposition så slutar det hela allt som oftast med att hyrorna höjs varje år med mycket mer än vad folks inkomster ökar. HGF:s ”insatser” slutar alltså med att folk får det sämre och sämre.
Om hyresgästförenngen och hyresvärdarna inte kommer överens så gå ärendet till domstol (Hyresnämnden) eller Hyresmarknadskommittén. Men t.ex. Hyresnämnden är ingen objektiv instans utan en riktig klassjustis. De dömer nämligen till hyresvärdens fördel i 97 procent av fallen. När de ska väga in vad hyrorna är i andra hus använder de numera den högsta hyran i ett liknande hus som ”normerande”. Oavsett om ärendet går till Hyresnämnden eller Hyresmarknadskommittén så är utfallet riktigt dåligt ur Hyresgästernas perspektiv. Den nuvarande hyresregleringen duger inte och måste bytas ut. Man kan fråga sig om något i stil med den gamla hyresregleringslagen kunde vara ett alternativ? Man kan ifrågasätta varför det överhuvudtaget ska gå att tjäna pengar på folks bostäder.
(1) HRU s. 161 Hyresrättsutredningen eller dess betänkande Bruksvärde, hyresprocess m.m. SOU 1981:77.
