Teori

 En revolutionär rörelse är ingenting utan revolutionär teori därför att proletariat kämpar på tre plan: teoretiskt, ekonomiskt och politiskt. Denna flik är till för att stärka våra teoretiska positioner. Men vad är det som vi ska studera? Ur proletariatets kamp har proletariatet alstrat sin ideologi, marxismen, idag marxismen-leninismen-maoismen, huvudsakligen maoismen. Denna ideologi har utvecklats de senaste 180 åren av proletariatets klasskamp som frambringat ledare som var förmögna att lösa våra problem och utveckla vår rörelse. Från Marx upptäckande av dialektisk materialism till Maos utveckling av riktlinjerna för långvarig krigsföring har vi kommunister väpnat oss med vår allsmäktiga ideologi, allsmäktig därför att den är sann. Det är av yttersta vikt att vi lär oss av och studerar maoistisk teori eftersom vår revolution är beroende på en kreativ tillämpning av dessa lärdomar till Sveriges konkreta förhållanden.

Föreningen ämnar att göra marxismens teoretiska verk tillgängliga från en tillförlitlig källa. Denna teorisamling kommer främst att fokusera på klassikerna inom marxismen-leninismen-maoismen. Det vill säga, skrifter av Marx, Engels, Lenin, Stalin, Ordförande Mao och Ordförande Gonzalo men även av de Kommunistiska Partier som kämpar idag. Vi kommer också att tillägga viktiga verk för att förstå  proletärfeminismen – vilken är essentiellt för varje kommunist att ta till sig samt om de proletära kamperna och dess praktik som pågått eller fortfarande pågår i modern tid.

Kommunismens fundament

Kommunismen det klasslösa, penninglösa, statslösa samhället som kommer ersätta imperialismen och frigöra mänskligheten från klassernas tyranni. Detta är det orubbliga mål som alla kommunister strävar efter. I denna textsamling kommer grunderna för den proletära kampens teori att presenteras, med utgångspunkt från Friedrich Engels Kommunismens grundsatser och Karl Marx och Friedrich Engels Det Kommunistiska Partiets manifest, texter som reste sig i klasskampens strider under proletariatets kamp i sitt tidiga stadium. Proletariatets teori utvecklas sedermera med Oktoberrevolutionens triumf, folkkriget och kulturrevolutionen i Kina och det utvecklas idag av kommunisterna som utkämpar folkkrig i Peru, Turkiet, Indien och Filippinerna. De utvalda texterna i Kommunismens fundament följer en röd tråd av proletariatets grundläggande teoretiska utveckling, från Marx och Engels, till Lenin och Stalin. till Ordförande Mao och slutligen Ordförande Gonzalo.

– Kommunismens grundsatser – Friedrich Engels 1847

– Det kommunistiska partiets manifest – Karl Marx & Friedrich Engels 1848

– Marxismens tre källor och beståndsdelar – Vladimir Lenin 1913

– Grundläggande dokument – Perus Kommunistiska Parti 1988

 

Dialektisk Materialism

Den dialektiska materialismen är en av marxismens tre beståndsdelar. Kommunisternas sätt att analysera världen utgår från den dialektiska materialismen. Detta innebär att vi ser på de materiella orsakerna till händelseutvecklingar, vilka materiella omständigheter är orsaken och hur det hänger ihop med allt omkring. Vår analys fokuserar på att upptäcka kärnan i varje fråga och vilka motsättningar som driver dess utveckling. Detta urval av texter förklarar hur vår analysmetod fungerar och vad den grundar sig på. Texten av Kamrat Stalin, i detta urval, är skriven för att fördjupa förståelsen av den dialektiska materialismen bland massorna i Sovjetunionen, medan texterna av Ordförande Mao är skrivna under det kinesiska folkkrigets hårda strider och ämnade att utveckla de fattiga böndernas arbetsmetoder och dess sätt att se på världen.

– Karl Marx – Vladimir Lenin 1914

– Om motsättningar – Mao Tse-Tung 1937

– Om praktiken – Mao Tse-Tung 1937

– Om den riktiga behandlingen av motsättningarna inom folket – Mao Tse-tung 1957

 

Politisk ekonomi

En annan av marxismens tre beståndsdelar, den politiska ekonomin är kärnan i vår analys av klassernas ekonomiska förhållanden och ekonomiska förhållanden mellan klasser. Kapitalismens politiska ekonomi har utvecklats sedan Marx och Engels tid till sitt högsta och sista stadium, imperialismen. Dess tre kännetecken är 1) en monopolistisk kapitalism; 2) en parasitär eller ruttnande kapitalism; 3) en döende kapitalism och imperialismens särdrag är skillnaden mellan de förtryckande länderna och de förtryckta länderna. Detta yttrar sig idag i den allmänna krisen skapad av imperialismens förruttnelseprocess. Den politiska ekonomin är nyckeln för att förstå imperialismens ekonomiska förhållanden, som utgör grunden för dagens internationella läge. Utan att förstå imperialismen ekonomiska grundvalar kan vi inte förmå att förstå hur den ska besegras. De utvalda texterna ämnar att fördjupa vår förståelse av kapitalismen, imperialismen, byråkratkapitalismen och socialismen.

– Lönearbete och kapital – Karl Marx 1847

– Lön, pris och profit – Karl Marx 1865

– Imperialismen som kapitalismens högsta stadium – Vladimir Lenin 1916

– Analys av klasserna i det kinesiska samhället – Mao Tse-Tung 1926

– Demokratiska revolutionen – Perus Kommunistiska Parti 1988

Vetenskaplig socialism

Den sista av marxismens tre beståndsdelar är den vetenskapliga socialismen. Den behandlar klasskampens vetenskap, revolutionens vetenskap och socialismens vetenskapliga utveckling. Den vetenskapliga socialismen ger oss verktygen att bygga upp de politiska apparater, såsom Partiet, Armén och Fronten, som krävs för att organisera massorna, dess bredaste och djupaste lager med industriproletariatet som dess axel för att gripa makten och för att formera den nya staten i kurs mot kommunismen. Att studera skrifter om den vetenskapliga socialismen är en nödvändighet för att dra lärdomar från andra partier, organisationer och revolutioner som vi kan tillämpa på våra konkreta förhållanden.

– Socialismens utveckling från utopi till vetenskap – Friedrich Engels 1880

– Pariskommunen – Karl Marx 1871

– Om staten – Vladimir Lenin 1919

– Militära Linjen – Perus Kommunistiska Parti 1988

– Linjen för uppbyggnaden av revolutionens tre instrument – Perus Kommunistiska Parti 1988

– Masslinjen – Perus Kommunistiska Parti 1988

 

Proletärfeminism

Kvinnofrågan är av särskild vikt för den proletära kampen då den behandlar frigörelsen för hälften av mänskligheten och det dubbla förtryck som kvinnorna lever under. Lenin sa att ”revolutionens seger beror på till vilken utsträckning kvinnor deltar” och Ordförande Mao sa att ”kvinnorna bär upp halva himlen och de ska erövra den.” Kommunisterna har en lång och stolt historia av att vara de som står i fronten för kampen för kvinnors rättigheter. Det var bland annat kommunisterna som etablerade 8:e Mars som den Internationella Kvinnodagen. Genom rörelsens historia har stora hjältinnor frambringats, och dessa texter är författade av dom. Det är även kvinnorna som utgör ledningen i många av de revolutionära kamperna i världen idag. I folkkrigen i Peru, Turkiet, Indien och Filippinerna kämpar kvinnorna med vapen i hand mot det brutala patriarkala förtrycket som de lever under och i många fall är det kvinnorna som är befälen i folkarméerna. Idag finns även Folkets kvinnorörelse i flera länder såsom Brasilien, Peru och Colombia som kämpar för kvinnlig emancipation. Texterna ger en inblick på kommunisternas analys av kvinnans sociala och ekonomiska förhållanden, principer för den kommunistiska kvinnorörelsen och en analys av samtida trender inom feminismen. Detta är inte bara viktigt för kvinnliga kamrater att studera utan för alla kommunister, i syfte att bekämpa sina patriarkala idéer.

– Riktlinjer för den kommunistiska kvinnorörelsen – Clara Zetkin 1920

– Marxism, Mariategui and the women movement – Perus Kommunistiska Parti 1975

 

Den internationella kommunistiska rörelsens historia

Proletariatet är en enda världsomfattande klass och dess kamp är en och samma i varje land, därför uppstår nödvändigheten att lära sig av  klasskampen internationellt och att strida för det internationella proletariatets allmänna linje. Denna rörelse har varat sedan publiceringen av Det Kommunistiska Partiets manifest år 1848 och den har aldrig tagit ett enda steg utan kamp, kamp mellan två linjer, en marxistisk och en revisionistisk. Från linjestriderna inom den I, II och III Internationalen till linjestriderna under Den Stora Polemiken mellan Sovjetunionen Kommunistiska Parti lett av Khrushchev-revisionismen mot Kinas Kommunistiska Parti lett av Ordförande Mao, till kampen inom den Revolutionära Internationalistiska Rörelsen (RIM) och kampen för rekonstitueringen av Den Kommunistiska Internationalen, speciellt kampen för det Internationella Kommunistiska Förbundet (IKF), har alla varit kamper för att etablera just det internationella proletariatets allmänna linje, i tjänst för den proletära världsrevolutionen. De utvalda texterna behandlar viktiga moment i kommunisternas historia och den proletära världsrevolutionens utveckling.

– Imperialismen och socialismens splittring – Vladimir Lenin 1916

– Ett förslag rörande den internationella kommunistiska rörelsens allmänna linje – Kina Kommunistiska Parti 1963

– Leninism eller socialimperialism? – Kinas Kommunistiska Parti 1970

– Internationella Linjen – Perus Kommunistiska Parti 1988 

– Long Live Marxism-Leninism-Maoism! – Revolutionära Internationalistiska Rörelsen 1993

– Förenade Maoistiska Internationella Konferensen: Det Internationella Kommunistiska Förbundet är grundat! – Internationella Kommunistiska Förbundet 2022

Pågående revolutionära kamper

Vi begrundar också vår analys av världsläget genom att studera de samtida kommunistiska rörelserna och partierna. I huvudsak lyfter vi fram de partier som leder folkkrig såsom Perus Kommunistiska Parti (PKP), Turkiets Kommunistiska Partierna Marxist-leninisterna (TKP/ML), Indiens Kommunistiska Parti (maoisterna) (IKP (m)) och Filippinernas Kommunistiska Parti (FKP) och de partier och organisationer som är en del av det Internationella Kommunistiska Förbundet framförallt Brasiliens Kommunistiska Parti (BKP). 

– We are the initiators – Perus Kommunistiska Parti 1980