Tidigare i vår, den 13 mars, hade det så kallade Livsmedelspolitiska rådet sitt första sammankallande möte. Vad är Livsmedelspolitiska rådet? Det är en kommitté som bildades under initiativ av nuvarande landsbygdsministern Peter Kullgren (KD). I rådet ingår verkställande direktörer från en rad storföretag, svenska såväl som utländska. Rådet är ett lobbyförslag från livsmedelsindustrin som nu har realiserats och det består av höga chefer såsom vd:arna för Coca Cola, Scan, och Cloetta mfl. Rådet innehåller ingen konsumentorganisation, fackförening och inte en enda forskare med kompetens om jordbruk eller klimat. Regeringen har inte ens försökt dölja att organisationen är ett naket uttryck på rena klassintressen.
Medlemslistan ser ut som följande:
Peter Kullgren, landsbygdsminister (KD)
Sofie Eliasson Morsink, ordförande i Livsmedelsföretagen och vd i Coca-Cola Europacific Partners Sverige
Cecilia Kocken, vd i Arla Foods
Lars Appelquist, vd i HKScan
Magnus Kagevik, vd i Lantmännen
Jonas Tunestål, vd i Scandi Standard/Kronfågel
Henrik Samuelson, vd i Santa Maria/Paulig Group
Henrik Julin, vd i Orkla
Katarina Tell, vd i Cloetta
Anders Carlsson Jerndal, vd i Pågen
Fredrik Spendrup, vd i Spendrups Bryggeri och Palle Borgström, ordförande i Lantbrukarnas riksförbund (LRF).
– Det var ett jättebra första möte och jag ser redan fram emot nästa möte där jag hoppas att vi kan bli ännu mer konkreta kring hur vi ska kunna stärka konkurrenskraften inom primär- och producentledet. Och jag är helt övertygad om att ministern känner att vi i rådet kan vara ett viktigt bollplank i det fortsatta arbetet med livsmedelsstrategi 2.0 och för att vi gemensamt ska uppnå strategins övergripande målsättning, säger Sofie Eliasson Morsink.
Det är oklart hur ofta Livsmedelspolitiska rådet kommer att sammanträda men nästa möte kommer att vara under hösten 2024. Rådet är en del av vad regeringen kallar för Livsmedelsstrategin 2.0 – vilket är en utbyggnad av Den nationella livsmedelsstrategin, som riksdagen fattade beslut om 2017. ”Målet med Livsmedelspolitiska rådet, som består av verkställande direktörer för några av de största livsmedelsindustriföretagen och branschorganisationerna, är att fånga upp tankar och idéer om hur Livsmedelsstrategin 2.0 bör utformas.” Rådet ska alltså utforma det som blir den framtida livsmedelspolitiken. Vad är då denna?
Avregleringar och arbetskraftsinvandring
Livsmedelsföretagen i rådet bedriver lobbyverksamhet för att regeringen ska mildra lagarna gällande arbetskraftsinvandringen och att reglerna för personalliggare ”måste förenklas” – en personalliggare är en förteckning över vilka som är verksamma på arbetsplatsen eller i verksamhetslokalen. Flera bolag inom lantbruket är nämligen beroende av så kallade säsongsarbetare som kommer till Sverige i takt med säsongen för olika grödor och utför hårt manuellt arbete, vanligt är bland annat bärplockare från Thailand i norra Sverige eller arbetare från Baltikum och Polen som arbetar på fälten i södra Sverige under sensommaren. Dessa kan anställas till osäkra villkor och självklart till mycket lägre löner. Enligt Migrationsverkets hemsida som har en egen sida för de ”duktigare” arbetsköpare som vill anställa säsongsarbetare på rätt sätt så står följande att man måste ”erbjuda anställning som gör det möjligt för arbetstagaren att försörja sig (för att uppnå kravet på försörjning måste arbetstagaren arbeta i den omfattningen att lönen kommer upp till minst 13 000 kronor i månaden före skatt)”. För de tusentals arbetare som arbetar svart och blir inlåsta i ladugårdar och lagerhus är lönen förstås en bråkdel av ens denna ynka summa.
Coca-Cola och livsmedelsföretagen efterfrågar också sänkta punktskatter, särskilt på alkoholprodukter, och att regeringen tar bort kravet på att livsmedelsföretagen ska kunna spåra fisk- och vattenbruksprodukter till sin ursprungskälla. Ett regelverk som i dagsläget implementeras för att kunna spåra fisk som är skadlig för konsumenterna. Livsmedelsjättarna, däribland Spendrups, kräver också att alkohollagen ändras så att gårdsförsäljningen blir tillåten.
Tidigare under 2023 höll regeringen möten med företrädare för livsmedelssektorn och fick sammanlagt över 1 000 förslag som inspel till Livsmedelsstrategin 2.0. Ett arbete pågår i Regeringskansliet med att analysera och vidareutveckla förslagen, berättade landsbygdsministern. Den borgerliga regeringen tillsammans med livsmedelsjättarna använder sig att en retorik om att göra Sverige självförsörjande och att utveckla landets jordbruk som del av upprustningen och försvar mot Ryssland. Men skulle vi nu få tillgång till de ovan nämnda 1 000 förslagen är vi övertygade om att merparten kommer handla om lönedumpning och skattelättnader.
I Imperialismen som kapitalismens högsta stadium förklarar Lenin hur monopolkapitalet organiserar sig i olika sammanslutningar, såsom karteller, truster och syndikat för att tjäna pengar på konkurrensens bekostnad. Essensen ligger i sammanslutningen, koncentrationen, och centraliseringen av ägandet. Kapitalisternas monopolistiska sammanslutningar – karteller, syndikat, truster – delar mellan sig först och främst den inre marknaden, genom att mer eller mindre fullständigt bemäktiga sig landets produktion. Detta tar sig ofta i uttryck i Sverige i form av olika stiftelser, såsom Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse, lobbygrupper, såsom Svenskt Näringsliv, eller politiska råd, som Livsmedelsrådet. Att det svenska monopolkapitalet organiserar sig på detta vis avslöjar den borgerliga lögnen om “konsumentkraft” och att “rösta med kronan”.