I samband med att Kommunistiska Partiet höll sin valupptakt i Varberg den 27 januari lanserade partiet sin nya logotyp, ett intetsägande vitt K på en röd bakgrund. Kommunistiska Partiet hävdar själva att den nya loggan inte ska ersätta det gamla partimärket med hammaren och skäran samt slagordet ”klass mot klass”, utan att den endast ska ersätta den gamla logotypen för utåtriktat material som bestod av texten ”Kommunistiska Partiet” med en röd stjärna som prick över ”i:et” i ordet ”Kommunistiska”. Detta är dock total rappakalja.
Kommunistiska partiet har redan hunnit byta ut hammaren och skäran mot den nya loggan på samtliga av deras sociala mediekanaler men även deras hemsida. Den nya loggan har ersatt hammaren och skäran till och med på Kommunistiska Partiets wikipediasida. Vi vet inte än hur långt Kommunistiska partiet tänker driva detta men än så länge har de hunnit driva det tillräckligt långt för att det ska bli tydligt att deras målsättning är att göra sig av med den lilla kommunistiska symbolism de fortfarande använder sig av.
Kommunistiska Partiets partisekreterare Pär Johansson har mer eller mindre själv bekräftat i en intervju till Aktuellt Fokus att de nu lägger hammaren och skäran på hyllan, någonting som många andra partimedlemmar menar var inkorrekt information. Vare sig Pär Johansson gav felaktig information eller gjorde en freudiansk felsägning kvarstår faktumet att de i praktiken har gjort som han först sa.
Men varför är det så viktigt att Kommunistiska Partiet ersatt hammaren och skäran med en symbol i stil med Vänsterpartiets, kan man fråga sig. Svaret är att det är ännu ett steg i en revisionistisk process Kommunistiska Partiet genomgått under många decennier. Kommunistiska Partiet idag företräder en socialdemokratisk linje där strävandet efter den socialistiska revolutionen i princip är icke-existerande. Man spelar helt efter den borgerliga statens regler och lägger i princip hela sitt fokus på att försvara ”folkhemmet”, all tid och energi läggs alltså på att antingen försvara de ”progressiva” reformer som redan genomförts av huvudsakligen Socialdemokraterna eller på att kräva nya ”progressiva” reformer. Denna socialdemokratistiska reformism fungerar objektiv sett som ett medel för att hindra massorna för att göra revolution.
I dagens Sverige finns det alltså inte något riktigt kommunistparti. De partier som ändå kallar sig kommunistiska, som till exempel Kommunistiska Partiet, är ulvar i fårakläder, revisionister som utger sig för att vara revolutionärer. Bland annat därför arbetar Kommunistiska Föreningen för återskapandet av Sveriges Kommunistiska Parti som ett maoistiskt parti, ett parti som kan leda proletariatet till seger i en socialistisk revolution.