Polisens användning av pistoler, som kan orsaka svåra skador och i värsta fall innebära en människas död, är en viktig fråga inom kampen mot polisbrutalitet. Denna grova form av polisiärt våld bör analyseras för att ge en större förståelse över den svenska statens repressiva kapacitet. Jag kommer främst att utgå ifrån polismyndighetens eget material för att ta fram relevant statistik.
Polisens användning av skjutvapen
Polismyndighetens Nationella operativa avdelningen (NOA) publicerade i juni 2021 polismyndighetens användning av särskilda hjälpmedel för våldsanvändning: Statistik för åren 1990-2020, en rapport som främst behandlar polisens användning av skjutvapen. Rapporten visar att användningen av skjutvapen[1] ökat sedan 2003 då inrapporteringen av användningen av skjutvapen påbörjades (NOA 2021, s. 6). 2011 kan ses som året då en långsiktig ökning av polisens användning av skjutvapen började. För att ge en klar bild över denna ökning så kommer jag att visa medelvärdet av inrapporterade händelser där skjutvapen använts från perioderna 2003-2010 och 2011-2020. Från 2003-2010 så faller medelvärdet på 23,25 inrapporterade händelser, medan åren 2011-2020 faller på 37,8 inrapporterade händelser. Rapporteringen av betvingande som påbörjades 2012 visar dessa mer än tredubblats från 2012 till 2020 (NOA 2021, s. 8). Det är utan tvekan som det kan konstateras att polisen använder skjutvapen i högre utsträckning.
“Gärningsmannens” beväpning
Från denna del av rapporten kommer jag att ta upp statistiken som ger en procentuell överblick från perioden 2011-2020 över gärningsmannens beväpning i samband med polisers verkanseld och varningsskott (NOA 2021, s. 11). Jag kommer att nämna de fyra största kategorierna. Den största kategorin är personer beväpnade med kniv/yxa/svärd som innefattar 28% av gärningsmännen, efter denna följer de som använt skjutvapen som är 23% av fallen, efter denna kommer fordon med 18%, den fjärde är befarat beväpnade med 9%. Kategorin “Befarat beväpnad” är enligt rapporten “de händelser där poliserna uppfattat eller t.ex. p.g.a. gärningsmannens beteende, befarat att personen haft något av de övriga angivna föremålen men att detta senare inte visat sig vara fallet.” (NOA 2021, s. 11). Detta innebär att det är cirka 34 inrapporterade händelser från 2011-2020 där polisen avfyrat sitt vapen som ett varningsskott eller verkningseld på grund av att de trott att en obeväpnad person kanske är beväpnad. Att benämna alla i den här statistiken som gärningsmän kan endast beskrivas som skamligt då kända exempel som Eric Torell faller in i kategorin som befarat beväpnad och bör aldrig betraktas som en gärningsman. Ta därför denna term i rapporten med en nypa salt.
Avlidna i samband med verkanseld
Rapporten tar även upp antalet avlidna i samband med polisens användning av skjutvapen (NOA 2021, s. 12). Denna statistik har samlats in sedan 1991. I rapporten gör de en indelning i 10-årsperioder som visar att från 1991-2000 avled sju personer, från 2001-2019 avled sju personer, och från 2011-2020 avled 26 personer. Denna statistik visar klart och tydligt att den ökande användningen av skjutvapen bland poliserna har resulterat i att fler personer dött under den senaste 10-årsperioden än under de två tidigare 10-årsperioderna tillsammans.
Polisens ammunition
Polisens ammunition, Speers Gold Dot, var kontroversiell när den fick ersätta Norma säkerhetspatron. Detta byte som skedde 2003 undersöktes av uppdrag granskning som tog upp att denna ammunition “anses vara så inhuman att den är förbjuden i krig.” (SVT Nyheter). Från olika håll och kanter uttrycktes det att denna sortens ammunition ökar riskerna för att person som skjuts dör och att det blir en mer smärtsam död. Baserat på statistiken från NOA angående hur många som avlidit på grund av polisens skjutvapen så finns inget tydligt samband mellan bytet av ammunition och att fler personer ska ha avlidit. Det tar 10 år från att polisen byter ammunition innan en stor ökning bland antalet avlidna sker. Dock kan man fråga sig ifall färre personer skulle ha avlidit ifall polisen hade stannat kvar med sin gamla ammunition.
Fler anställda på polismyndigheten
Från Avdelningen för särskilda utredningars (SU) årsrapport 2020 finns en tydlig koppling mellan antalet anställda på polismyndigheten och antalet ärenden som skickas till SU (SU, s. 22). Under perioden 2016-2020 har antalet ärenden hos SU ökat med cirka 17% (5244 ärenden 2016 till 6136 ärenden 2020). Under samma period har antalet anställda hos polismyndigheten även ökat med cirka 17% (29 517 anställda 2016 till 33 725 anställda 2020). Vidare visar även rapporten att 83,4% av de ärenden som skickas till SU gäller poliser anställda på polismyndigheten och den största brottskategorin är tjänstefel vilket är 58,1% av anmälningarna följt av våldsbrott som ligger på 13% (SU 2020, s. 23).
Sammanfattning
Polisen har under de senaste 10 åren visat en ökad tendens till att använda skjutvapen mot de som benämns som gärningsmän (både de skyldiga och oskyldiga). Detta har resulterat i större oro och ilska bland delar av befolkningen som försöker anmäla poliser för olika brott. Vi ser även en ökning av antalet individer som avlidit på grund av polisers användning av skjutvapen. I en period av ökad repression från polisen så kommer det fortsatt att vara viktigt att följa deras utveckling.
Källhänvisning
Avdelningen för särskilda utredningar (2020). Årsrapport 2020. Polismyndigheten
Nationella operativa avdelningen (2021). Polismyndighetens användning av särskilda hjälpmedel för våldsanvändning: Statistik för åren 1990-2020. Stockholm: Polismyndigheten
Polisens förbjudna kula. SVT Nyheter.
https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/polisens-forbjudna-kula
[1] Endast inräknat varningsskott och verkanseld.