En man som arbetat i ledningen för underrättelsetjänsten KSI har häktats för spioneri. DN beskriver KSI som en fortsättning på den ökända Informationsbyrån (IB) som avslöjades på 70-talet.

Under en del av tiden han misstänks ha begått brott tjänstgjorde mannen på KSI, Kontoret för särskild inhämtning, som bland annat sänder ut hemliga agenter och rekryterar spioner. Vid gripandet var han toppchef på en statlig myndighet där han har suttit i ledningsgruppen och bland annat ansvarat för frågor som rör säkerhetsskydd.

Mannen har tidigare arbetat både vid Säkerhetspolisen och Försvarsmakten, sammanlagt i nio år. Mannen var anställd vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, under perioden 1 mars 2011 till 30 september 2014, enligt offentliga dokument från Försvarsmakten.

KSI är den nutida benämningen, men verksamheten har bedrivits i olika former och med skiftande beteckningar under och efter det kalla kriget: T-kontoret, IB, GBU och SSI samt sedan 1989 KSI.

Efter några år på KSI rekryterades mannen tillbaka till Säkerhetspolisen, där sågs rekryteringen som en framgång eftersom det är betydligt vanligare att KSI rekryterar från Säpo än tvärtom. Flera av hans kollegor på Säkerhetspolisen kände då till varifrån han rekryterades.

En av de få offentliga beskrivningar av KSI som finns gjordes 1999 av Underrättelsekommittén (SOU 1999:37):

”KSI:s uppgift är att hämta in information med särskilda metoder, dvs. genom förfaringssätt, som det inte ankommer på andra underrättelseorgan att använda. KSI:s roll är därvid att ge Försvarsmakten möjlighet att ta till vara tillfällen till underrättelseinhämtning, som andra organ inte kan utnyttja därför att de inte har ett säkerhetsskydd, som är tillräckligt för situationen.”

Kort sagt: KSI har fria händer att agera där andra myndigheter inte får och kan. Uttrycket ”särskilda metoder” innebär att KSI får ta risker, hur stora avgörs av chefen för KSI, Must, ÖB eller ytterst av regeringen.

I arbetet kan KSI ta fram information inom vida ramar om i stort sett allt av intresse: ”underrättelser om utländska säkerhetspolitiska, militära, militärgeografiska och demografiska förhållanden”, står det i beskrivningen.

De som arbetar vid KSI får inte tala om sitt arbete, även nära anhöriga kan hållas utanför. Dagens KSI leds av en hemlig chef, med hemlig budget och enligt en hemlig instruktion.

KSI:s arbete sker dolt och med okonventionella metoder som inte ska gå att spåra. Dit hör att personalen kan få skyddsidentiteter för att kunna arbeta som hemliga agenter under resor utomlands. Enligt lagen om kvalificerade skyddsidentiteter har de möjligheten att få ett nytt personnummer i ett annat namn med tillhörande körkort och pass.

Ett av uppdragen är att rekrytera källor och avhoppare från andra länders underrättelsetjänster, enligt vad DN erfar.

Enligt ett tjänstgöringsintyg från Must, som KSI alltså sorterar under, står det:

”En stor del av arbetet har varit av sekretessbelagd natur och kan därför inte beskrivas detaljerat”.

KSI nämns inte uttryckligen men det är en verksamhet som hålls åtskild och omges av extremt hård sekretess. Det framgår av handlingen att han ”ansvarat för och deltagit i internationella samverkansprojekt, bearbetnings- och analysprojekt samt informationshantering med säkerhetspolitisk utveckling samt säkerhetshotande verksamhet”.

Den nu häktade mannen har en språkkompetens som är starkt eftertraktad av underrättelsetjänsten. Hans modersmål är persiska och han har själv lyft fram sin förståelse för Mellanöstern som en styrka när han sökt arbete. Mannen föddes i Iran men kom till Sverige som barn och blev svensk medborgare på 90-talet.

Informationsbyrån

KSI är alltså en fortsättning på IB som var en svensk hemlig underrättelseorganisation som var underställd Försvarsstaben. Den bildades 1965 genom en sammanslagning av ”T-kontoret” och den via försvarsanslagen finansierade hemliga säkerhetstjänsten för inrikesfrågor ”Grupp B”.

IB som organisation avslöjades 1973 genom artiklar i Fib/Kulturfront. Effekterna av den så kallade IB-affären blev att IB inordnades som en officiell del av försvarsstaben enligt förslag från 1974 års underrättelseutredning. Fib har publicerat en lång rad artiklar som mycket läsvärda och som finns på nätet. Vad som framkommer är bland att IB bedrev ett omfattande inrikespionage och skickade agenter till bl.a. möten med SSU och till Vietnam varefter de skickade uppgifter till USA.

Läs mer här:
http://fib.se/fib_1/IB/index2.html

Socialdemokraterna hade under slutet av 1940-talet byggt upp en egen underrättelsetjänst med hjälp av sina arbetsplatsombud, som i kampen mot Sveriges kommunistiska parti (SKP) om makten över fackföreningsrörelsen rapporterade vilka fackföreningsmedlemmar som antogs vara kommunister. Från USA fanns påtryckningar om att kommunisterna måste bekämpas.

I början av 1950-talet slöts därför en överenskommelse mellan Försvarsstaben och representanter för socialdemokraterna, dåvarande försvarsministern Torsten Nilsson och den tidigare partisekreteraren Sven Andersson, om att försvarsstaben skulle få använda sig av den socialdemokratiska arbetsplatsorganisation som partiet hade byggt upp.

Vid Försvarsstabens inrättades därför 1957 en enhet för inrikes säkerhetsfrågor, Grupp B, med Birger Elmér som chef. 1961 blev organisationen mer självständig och bytte därför namn till B-kontoret. Grupp B arbetade mycket nära ihop med socialdemokraterna, vars 20 000 arbetsplatsombud rapporterade vilka arbetare som hyste kommunistiska åsikter. Denna information överlämnades sedan till Grupp B, där ett omfattande åsiktsregister byggdes upp, som sedan användes vid kontroller av arbetssökande.

1965 slogs det inrikesinriktade B-kontoret samman med det utrikesinriktade T-kontoret och blev Försvarsstabens särskilda byrå, med Elmér som chef. Organisationen kom att kallas IB, en förkortning som uttolkades som Informationsbyrån.

IB fortsatte sin verksamhet ända fram till 1978. Birger Elmér slutade 1975 men viss verksamhet fortsatte ända till hösten 1978 när Stig Synnergren slutade som ÖB. IB bytte 1982 namn till SSI (Sektionen för Särskild Inhämtning) och 1989 till KSI (Kontoret för Särskild Inhämtning).