Bilden är från en kampanj i Göteborg.

Den 4 januari 2022 höjer Storstockholms Lokaltrafik priserna igen. Månadskortet kommer då kosta 970 kr, efter beslut av det blågröna regionstyret.

Medan andra städer i världen avskaffar avgifterna som innebär stora trösklar för resenärer att välja kollektivtrafiken går Stockholm och SL som vanligt åt fel håll.

Avgifterna slår hårdast mot de med lägst inkomster och de höga priserna innebär också en omvänd fördelningspolitik, där de som bara har råd med enkelbiljetter subventionerar dom som har råd att köpa ett månadskort. Biljettkontrollerna med bestraffning i form av tilläggsavgifter utgör ytterligare hårda slag mot främst de som inte har råd.

Denna utveckling är helt och hållet politiskt beslutat, och det finns ingen naturlag som säger att det måste vara så. I städer runt om i världen som inför avgiftsfri kollektivtrafik, nolltaxa, visas att en annan utveckling är möjlig.

Stockholms fattigaste områden ligger på Järvafältet och problemen på busslinje 179 illustrerar hur den blågröna majoriteten i Stadshuset försöker klämma åt den fattiga befolkningen.

Bussförare och andra som arbetar ombord eller omkring bussarna hade vittnat om stora mängder plankning och hotfulla situationer när de försökt säga åt folk att visa biljetter eller avvisa ”tjuvåkare”. Busstorget i Kista och sträckan via Rinkeby och Tensta sticker ut som den mest drabbade i hela regionen av just otrygghet och dålig arbetsmiljö, i interna undersökningar.

Till lokaltidningen Mitti uttrycker många boende en frustration över situationen. ”Varför sätter inte SL in fler avgångar, när det är så trångt?” och ”Det är klart folk tvingas planka, när det är så dyrt med SL-kort”.

Boende i området har under hela pandemin klagat på trängseln på buss 179, men SL har inte satt in tillräckligt med bussar. Bussbolaget Arriva säger att det främst är unga killar, skolelever, som plankar och tränger sig.

-Visst det kan stämma säger Rinkebybon Hagi Farah till Mitti. Vi har hundratals barn och unga här i Rinkeby och Tensta, vars enda alternativ är att ta bussen till och från skolan. Våra barn måste kunna komma hem. Och så har vi kanske ännu fler som är beroende av bussen för att ta sig till sina arbeten. Ändå, trots år av trängsel och klagomål, har fortfarande inget hänt, säger han.

Boende och organisationer på Järvafältet har försökt föra dialog med SL om det problemen men blivit ignorerade, och sedan går SL och politiker i den blågröna majoriteten ut och svartmålar de Järvabor som åker med bussen.

SL meddelar nu att man vill genomföra en kontrolloffensiv på linjen, tillsammans med polisen och ordningsvakter. I stället för att sätta in fler bussturer och sänka priserna på bussbiljetterna så att vanliga människor har råd att åka svara Stockholmsregionen med repression och polismakt.

Det är upplagt för skärpta konflikter på buss 179.