De folkliga protesterna på Sri Lanka fortsätter. Massor i hundratusental har demonstrerat i huvudstaden Colombo, där de har stormat presidentpalatset och drivit president Gotabaya Rajapaksa på flykt.
Bilden: Demonstranter stormar presidentpalasset i Colombo den 9:e juli.
Lördagen den 9 juli förklarade statsministern att han kommer att avgå. Bakgrunden är ekonomisk och politisk kris, med inflation på över 50 procent och flagrant korruption, och ett storskaligt och utdraget folkligt uppror. Det är inte länge sedan hela regeringen var tvungen att lämna till följd av de folkliga striderna i landet. Senare samma dag meddelade presidenten att även han skulle avgå.
Landet är de facto bankrutt, och massorna skyller bland annat på den korrupta Rajapaksa-familjen som presidenten är en del av. I flera månader har människorna upplevt kritisk brist på mediciner, bränsle och andra livsnödvändigheter. Myndigheterna förhandlar med IMF om nya lån från Världsbanken, vilket kommer att driva det skuldsatta landet ännu längre in i eländet. IMF:s krav är de vanliga: nedskärningar i den offentliga sektorn och privatisering, “för att stävja inflationen”. Landet måste med andra ord vara ännu mer öppet för att penetreras av utländsk imperialism, vilket bara kommer att fördjupa krisen på sikt.
Sri Lanka är en halvkoloni och lider av rivalitet mellan USA, Storbritannien, Kina och Ryssland. Under sken av så kallad “freedom of allians” är den tidigare brittiska kolonin öppen för alla former av imperialism, främst supermakten USA. Sri Lankas militära apparat har militärt samarbete med USA, Storbritannien, Kina och Ryssland. Deras största exportmarknad är USA på en klar första plats och deras Storbritannien på andra plats. De exporterar särskilt textilier (kläder), mineraler, te, kryddor och IT-tjänster.
I Skandinavien har Norge stuckit ut genom att ha underlättat “fredsprocessen” i Sri Lanka, mellan myndigheterna och den tamilska befrielserörelsen LTTE, innan de utsattes för en folkmordsförintelsekampanj 2006, där tiotusentals tamiler sattes i koncentrationsläger och makt och vattentillförseln skars till många tamilska byar.
Det folkliga upproret i Sri Lanka är ett uttryck för den växande folkliga protesten över hela världen under de senaste decennierna och som uttrycker den revolutionära situation som finns på många håll i tredje världen.
Maoist Revolutionary League – Sri Lanka skrev följande i april i år:
“En rad starka protester mot den diktatoriska, korrupta och fascistiska Rajapakse-regimen har startat över hela ön. För närvarande har Sri Lankas ekonomi hamnat i en avgrund. Priserna på varor och tjänster har ökat så mycket att folket i landet inte ens kan tillgodose sina grundläggande behov. Rupiern har kollapsat och dollarn har fått ett mycket högt värde. Läget är inte längre kontrollerbart och landets valutareserver står inför ett aldrig tidigare skådat underskott, vilket skapar en enorm ekonomisk tragedi.
Den diktatoriska Rajapakse-regimen och dess hantlangare, partierna som representerar parlamentet och oppositionens reaktionära folkförtryckande politiska partier har hänsynslöst plundrat Sri Lankas arbetskraft och naturresurser och förlamat den industriella produktionen och tvingat Sri Lanka in i mycket ogynnsamma rovgiriga ekonomiska avtal och minutiöst fångat Sri Lanka i imperialisternas skuldfälla. De amerikanska, kinesiska imperialisterna och indiska expansionisterna har framtvingat detta.”
