I november undertecknade 23 av 28 medlemsländer i EU PESCO-avtalet (”permanent enhanced structured co-operation”) som är ett embryo till en överstatlig EU-armé. Redan i somras sade regeringen Löfven ja till att Sverige skulle vara med i ett miltärsamarbete på EU-nivå.
EU:s utrikeschef Federica Mogherini kallade dagen för undertecknandet för “en historisk dag” och sade att mer än 50 olika förslag på projekt och operationer från medlemsländerna hade inkommit. Utrikesminister Margot Wallström fyllde på med att ”EU skulle kunna bli en riktigt viktig global aktör både civilt och militärt”. “Krigsminister” Peter Hultqvist meddelade att ”Sverige föreslagit som projekt möjligheten för andra EU-länder till test och utvärdering av ammunition, missiler och olika flygfarkoster vid Vidsel utanför Luleå”.
Vad syftar projektet till? Vad EU:s högsta chef Jean-Claude Juncker sa för ett par år sedan till en tysk tidning kan ge vägledning:
“Men en gemensam europeisk armé skulle förmedla ett budskap till Ryssland att vi är beredda att försvara EU:s värderingar.”
Tyskland har tagit flera steg på vägen
Peter Hultqvist förnekar bestämt att det kommer bli en EU-armé: “Det här har ingenting med EU-armé eller någon försvarsorganisation att göra” sa han i höstas enligt Sydsvenskan. Det är lite märkligt med tanke på att ett av de sjutton inledande projekten är att bygga upp militära “krisstyrkor”.
Tyskland, Tjeckien, Rumänien och Holland har redan tagit ett radikalt steg ner mot en EU-armé i år när de integrerade sina väpnade styrkor. Rumäniens hela militär anslöt sig inte till Bundeswehr och de tjeckiska väpnade styrkorna i sin helhet blev inte en tysk brigad. Men under 2017 integrerade dessa länder delar av sin militär i de tyska väpnade styrkorna: Rumäniens 81:a mekaniserade brigad anslöt sig till Bundeswehrs “Rapid Response Forces Division”, och den tjeckiska 4:e Rapid Deployment Brigade (som har tjänstgjort i Afghanistan och Kosovo och anses vara den Tjeckiens armés spjutspetsstyrka) blev en del av tyskarnas 10:e bepansrade bridgad. Två holländska brigader har sedan tidigare anslutit sig till Bundeswehr.
Den ovanstående utvecklingen kan sättas i samband med en förändrad retorik bland bourgeoisiens politiska företrädare i Tyskland. Angela Merkel sa i somras inför en publik i en fullsatt ölhall:
“Tiderna då vi kunde helt och hållet förlita oss på andra är på väg bort, det har jag lärt mig under de senaste dagarna.”
“– Europa måste ta sitt eget öde i sina egna händer”.
I år lägger Tyskland 37 miljarder euro på militären och diskussioner pågår om att öka budgeten till 70 miljarder euro. Ryssland å sin sida har de senaste åren officiellt minskat militärbudgeten. 2017 spenderade den ryska staten 39 miljarder euro på militärutgifter och nästa år väntas de minska med 8 procent.
Läs mer om de militära projekten här: