Bostadsbristen runt om i landet är inget naturfenonomen och kombinationen av ständigt växande bostadsbrist och hemlöshet är väl värd att kallas en kris. Krisen har skapats genom en rad politiska beslut och monopolkapitalets ovilja att bygga tillräckligt med bostäder. Våra uppgifter i det nuvarande läget är bl.a. att avslöja de verkliga orsakerna till krisen, peka ut en riktning för att strid mot problemen och framhålla att grundproblemet inte går att lösa inom det nuvarande systemets ramar.

Borgarklassen har flyttat beslutsmakten över byggandet från byråkraterna till de privata byggbolagen

Sedan 1990-talet har av makten över bostadsbyggandet flyttats från stat och kommun (som ända sedan 1940-talets reformer givits ett framträdande ansvar) till privata byggbolag1. Inte sedan 1900-talets början har de privata byggbolagen haft ett så dominerande inflytande över vad som byggs, vilka upplåtelseformer som tillhandahålls och till vilket pris. Processen tjänar uppenbarligen till att omöjliggöra att folkliga krav ska få genomslag i den offentliga makten och dra ner profiterna.

De kommunalt ägda byggbolagen stod tidigare för en stor del av byggandet. I början av 90-talet avvecklades det statliga stödsystemet till de kommunala bostadsbolagen. De kommunala bostadsbolagen kunde därför inte längre låna billigt för att bygga i stor omfattning vilket rent allmänt minskade bostadsbyggandet. Statens avsade sig det finansiella ansvaret för bostadsförsörjningen. Bostadsmarknaden i Sverige är idag ”en av de mest marknadsstyrda bostadsmarknaderna i västvärlden”2.

Det privata monopolkapitalet bromsar byggandet för att inte sänka priserna på bostadsrätter

Byggherrar bygger medvetet bostäder etappvis för att priserna på marknaden ska hållas uppe. Om samtliga bostadsrätter färdigställs samtidigt skulle en sådan situation kunna leda till att priset på lägenheterna sjunker. Enligt en granskning så görs samtliga stora bostadsprojekt byggs etappvis trots att det är bostadsbrist i de aktuella kommunerna3. Företagen vill inte få ut för många bostäder på marknaden samtidigt. Ju större efterfrågan är, desto högre priser kan de få ut.

Sverige har sedan länge haft ett lågt bostadsbyggande i jämförelse mot andra länder. Det långvariga låga bostadsbyggandet har i kombination med en relativt hög befolkningstillväxt har skapat den nuvarande bostadsbristen4.

Det privata monopolkapitalet tjänar enorma summor på bostadsbristen

Bostadsbristen pressar upp priserna på bostadsrätter och finanskapitalet är de verkliga vinnarna i krisen. År 2010 stod bolånen för cirka en fjärdedel av både Swedbanks och Handelsbankens hela låneverksamhet. 2018 var motsvarande siffror 53 respektive 45 procent5. Finansoligarken Fredrik Lundberg kontrollerar både Skanska och Handelsbanken6 (röstetalet överstiger kraftigt ägarandelen). Skanska är det sjätte största byggbolaget i världen (det nästa största i Sverige) och har följaktligen en stor del av marknaden i Sverige. Är det någon som tror att Lundberg vill pressa ner sina egna profiter genom att bygga bort bostadsbristen? Lundberg och hans utsugarvänner i Svenskt Näringsliv påstår7 å sin sida helt seriöst att en lösning på bostadsbristen är helt fri hyressättning för bostadskapitalet, mindre regler och lägre skatt vid fastighetsförsäljning.

Bostadsbristens fruktansvärda konsekvenser för arbetarkassen

För att ta Stockholm som exempel så beräknas bostadsbristen bli värre och värre genom att bostadsbyggandet långt ifrån motsvarar den årliga befolkningsökningen8. Hyrorna ökar hela tiden och äter upp en stor del av våra inkomster. Svårast är situationen för unga vuxna, äldre och utomnordiskt födda för vilka hyran kan äta upp närmare 70 procent av inkomsterna. Arbetarklassen i Sverige lägger en stor andel av sina inkomster på boende jämfört med andra länder i Europa9

Hemlösheten ökar och beräknades av Socialstyrelsen 2017 till 33 000 personer. Det verkar omöjligt att få fram statistik som visar utvecklingen i hela landet men i Malmö så har hemlösheten enligt stadens uppgifter ökat från 1024 personer 2009 till 2822 personer 2017. Nästan en tredubbling på mindre än 10 år. Cirka 70 procent av de hemlösa i Malmö är födda utomlands. Nyanlända asylsökande personer över hela landet vräks nu i hög takt vilket garanterat kommer att öka hemlösheten runt om i landet. I Stockholm ökar antalet hemlösa familjer hela tiden10. Det är väl känt att hemlöshet är dödligt, det medför stor risk för en alltför tidig död och allehanda missbruk.

Antalet avhysningar har minskat på senare år men frågan är vad det beror på? Kan det vara så att personer med riktigt dålig ekonomi allt mer sällan numera har ett eget hyresavtal, man är hemlös, är inneboende osv. och påverkar på det sättet inte statistiken?

Renovräkningar och bostadsbrist, en livsfarlig kombo

Många hyresvärdar renoverar och höjer hyrorna så mycket att hyresgästen inte har råd att flytta tillbaka efteråt. Boverket har undersökt flyttmönster i samband med omfattande upprustningar och konstaterat att 25% av de boende flyttar i samband med renovering och det är de ekonomiskt svagast som flyttar i störst utsträckning. Bostadskapitalet passar på runt om i landet att rensa bort arbetarklassen från olika bostadsområden genom att chockhöja hyrorna i samband med renoveringar. Ofta höjs hyrorna med så mycket som sextio procent vilket särskilt drabbar äldre och sjuka som inte kan påverka sina inkomster. I Hagsätra i Stockholm tog äldre livet av sig i desperation då de insåg att de inte kunde betala hyran efter renoveringen.

Allt vanligare med slumvärdar som låter husen förfalla

Kommuner runt om i landet har sålt kommunalt ägda bostäder till bolag som som låter bostadsbeståndet förfalla och genomför ytrenoveringar för att kunna chockhöja hyrorna. De kallas slumvärdar och de skapar ett helvete för hyresgästerna genom att försumma den grundläggande skötseln av husen. Mögel, vattenskador, dålig ventilation, avsaknad av värme, brandfara och hissar som är direkt farliga men ändå inte döms ut. När kommunerna ibland agerar så säljs fastigheterna mellan olika bolag vilket gör att ägaren blir svår att nå med sanktioner och viten.

Kamp för att motverka krisens skadeverkningar

Det enda sättet att motverka krisens skadeverkningar är att bygga upp lokala kämpande kollektiv som tillsammans kan bli en landsomfattande kämpande massrörelse. Det finns mängd olika paroller och krav som rörelsen utifrån det givna läget bör resa i det lokala arbetet.

Mot föreställningen att bostaden är en vara ställer vi upp bostaden som rättighet.

Mot utförsäljningar kräver vi kräver stopp för privatiseringar.

Mot hemlöshet utvecklar vi husockupationer och ställer kravet på bostäder åt alla.

Mot de ständiga hyreshöjningarna ställer vi kravet på sänkt hyra.

Mot sossarna i Hyresgästföreningens samförståndsanda ställer vi krav på kamp genom hyresstrejker, blockader m.m.

Mot hemliga och centraliserade hyresförhandlingar så kräver vi öppenhet och lokal beslutanderätt.

Mot urbaniseringen kräver vi stöd till landsbygden.

Mot fri hyressättning (”marknadshyror”) så kräver vi hyresreglering.

Mot vräkningar så ställer vi kravet på stopp för vräkningar.

Mot den ekonomiska krisens verkningar ställer vi krav på hyresfria månader.

Mot slumvärdarna kräver vi expropriering.

Endast en planerad socialistisk ekonomi kan lösa problemet i grunden

Det borde vara uppenbart för var och en att kapitalismen betyder kris och ett oändligt elände för arbetarklassen. Det enda sättet att lösa problemen i grunden att det genomförs en socialistisk revolution varigenom den politiska makten överförs till arbetarklassens egna politiska organ och kapitalisternas egendom överförs till den proletära staten. Planekonomi fungerar alldeles utmärkt vilket både Sovjet och Kina visade innan de borgerligt kapitalistiska krafterna fick överhanden och började driva kapitalistisk politik i socialismens namn med katastrofala följder. Ett samhälle med exploatörer vid rodret och en massa politiska marionetter som verkställer vad de önskar är dömt till ett evigt mörker för arbetarklassen. Det är bara vi som kan ändra riktningen och det är dags att vi ökar våra insatser rejält för att skynda på processen.