Lenins uppfatttningar; att det inte kan finnas någon revolutionär rörelse utan revolutionär teori och; att ett parti inte kan inta en ledande roll utan en avancerad revolutionär teori är väl kända. Men hur ska vi kunna åstadkomma något sådant i Sverige?
För det första, en avancerad teori innebär för oss en avancerad tillämpning av marxismen (idag MLM) på svenska förhållanden. Många viktiga teoretiska frågor kan bara besvaras som ett resultat av den praktiska rörelsens utveckling. Vi är inte spågummor och vi kan inte veta exakt hur saker och ting kommer att utveckla sig och vi kan inte heller förstå verkligheten utan att vi prövar oss fram och drar erfarenheter ur det praktiska arbetet. Att “dra erfarenheter” ur något betyder att göra systematiska utvärderingar. Utan utvärderingar är det inte möjligt att hålla en hög utvecklingstakt och beslut kommer blir baserade på vad var och “råkar” minnas från föregående kampanjer och perioder.
För det andra, när det gäller utarbetandet av en revolutionär teori så måste den inte bara vara ett resultat av praktisk kamp utan även av en teoretisk kamp. Engels uttrycker1 (i boken “Det tyska bondekriget”) att utöver den praktiskt inriktade kampen så är den teoretiska kampen helt nödvändig och att den praktiska kampen och den teoretiska kampen måste föras “i samklang och sammanhang, och planmässigt.”. Att föra den teoretiska kampen i samklang med den praktiska kampen är en konst och det måste verkligen göras planmässigt. Det duger inte att kasta fram en artikel här eller där utifrån vad någon enskild tycker det finns behov av för tillfället. Våra praktiska kampanjer måste understödjas av den teoriska kampen på ett planerat sätt. Det kan t.ex. vara nödvändigt att före en viss kampanj först föra en teoretisk kamp. Ta t.ex. frågan om EU-kampanjen, där många av våra sympatisörer inte höll med om att det var rätt att bojkotta EU-valet. Om vi hade fört den teoretiska kampen mer planmässigt och gjort ett ordentligt förarbete med en teoretisk kamp mot den parlamentariska kretinismen2 så hade vi troligen haft dubbelt så många händer i kampanjarbetet.
En relativt näraliggande målsättning som vi har är att bilda ett kommunistiskt parti i Sverige. I SUKP(b):s historia beskrivs betydelsen av Lenins olika böcker i förhållande till partibygget (vår fetstil).
“Bolsjevikerna ville skapa ett nytt, ett bolsjevikiskt parti, som vore i stånd att vara en förebild för alla, som ville ha ett verkligt revolutionärt marxistiskt parti. … Den grundläggande och avgörande rollen i detta förberedelsearbete spelade sådana verk av Lenin som “Vad bör göras?”, “Två taktiska linjer” o.s.v. Lenins bok “Vad bör göras ?” var den ideologiska förberedelsen till ett sådant parti. Lenins bok “Ett steg framåt, två tillbaka” var den organisatoriska förberedelsen till ett sådant parti. Lenins bok “Socialdemokratins två taktiska linjer i den demokratiska revolutionen” var den politiska förberedelsen till ett sådant parti. Och slutligen var Lenins bok, “Materialism och empiriokriticism” den teoretiska förberedelsen till ett sådant parti.”
Enligt de sovjetiska kamraterna var alltså det teoretiska arbetet för att åstadkomma dessa böcker en teoretisk kamp som var helt nödvändigt för att ett revolutionärt parti överhuvudtaget skulle kunna bildas i Ryssland. Det är rimligen på samma sätt nödvändigt idag att göra ett teoretiskt förberedelsearbete för att bilda ett parti i Sverige. Vi måste ta tag i detta och öka ansträningarna för att höja våra egen teoretiska nivå och utveckla den teoretiska kampen mot olika ideologiska hinder för partibygget etc.
Det större målet för den teoretiska kampen måste vara att tränga undan alla fientliga läror och tendenser inom arbetarklassen. Lenin beskriver i texten “Marxism och revisionism”3 hur marxismen på 1870-talet höll “på att fullständigt besegra alla andra ideologier inom arbetarrörelsen”. På 1890-talet “var denna seger i stort sett fullbordad”. När marxismen “hade trängt undan alla mer eller mindre helgjutna fientliga läror, började de tendenser som hade kommit till uttryck i dessa läror att söka sig andra vägar.”. Från 1890-talet inleddes istället en kamp mot en fientlig strömning inom marxismen som strävade efter att revidera Marx, revisionismen.
Det har gått över 100 år sedan dess. Marxismens inflytande i arbetarklassen har gått upp och ner över tid. Hur ser situationen ut idag? Hur stort är marxismens inflytande i arbetarklassen idag? Till och börja med kan man konstatera att inflytandet är mycket svagt. Det revisionistiska inflytandet (Socialdemokraterna och Vänsterpartiet m.fl.) är däremot fortfarande starkt medan det fascistiska inflytandet ökar. 41 procent av LO-medlemmarna röstade på Socialdemokraterna, 24 procent röstade på Sverigedemokraterna och 9 procent på Vänsterpartiet. Att tränga ut alla fientliga läror och tendenser inom arbetarklassen är ett enormt arbete som måste gå hand i hand med utvecklingen av den praktiska rörelsen.
Behovet av landsomfattande media
Lenin skrev4 i “Vad bör göras” att “kärnan i det hela är att det inte finns något annat medel att skola starka politiska organisationer än genom en allrysk tidning.”. Idéerna måste som bekant på ett eller annat sätt nå de önskade mottagarna annars kan vi knappast öka marxismens inflytande. Vad gäller att nå landsomfattande spridning så är en papperstidning inte ett lika självklart verktyg idag. Med tillkomsten av internet så kan man nå ut till hela landet utan en papperstidning. Vi har Marxistiskt Forum och den ska vi fortsätta ge ut (tänk på att borgarstaten kommer att stänga våra hemsidor förr eller senare) men till dess att vi har lokala organisationer som kan sprida en papperstidning kommer hemsidor att spela en avgörande roll som måste tjäna till att:
“uppmana till bildande av en revolutionär organisation, som kan förena alla krafter och leda rörelsen inte bara till namnet utan i verkligheten, dvs en organisation som alltid är redo att stödja varje protest och varje utbrott och utnyttja dem för att öka och stärka de för den avgörande kampen dugliga stridskrafterna”5.
Alltså, det finns ingen tid att förlora, alla kamrater kan bidra! Det är upp till bevis, alla som verkligen brinner för vår sak måste bidra till att sätta fart på den teoretiska kampen!
Källhänvisningar
1 https://www.marxists.org/svenska/marx/1850/07-d032.htm#h2
2 Uttrycket parlamentarisk kretinism använde Lenin mot opportunisterna, som ansåg att det parlamentariska systemet är allsmäktigt och att parlamentarisk verksamhet under alla förhållanden är den enda formen för politisk kamp (se fotnot i “Marxism och uppror”, 1917).
3 https://kommunisten.nu/?p=7954
4 https://www.marxists.org/svenska/lenin/1902/02/vadborgoras.htm#kapitel5
5 https://www.marxists.org/svenska/lenin/1902/02/vadborgoras.htm#kapitel5